24.
1
dreifache Narnung box 4/1
Die
1 — □ U I K K un en 4
DAGENS NTHETER Fredägen den 1
1 värdefull
med ett och annat i bekväg och hannit
im ock den
Arthur Schnitzler
wed att bli bäde hyliad och utvissiad!
pbär rörel¬
ätskilliga gänger. Det sista blev han
som charmör
för inte längre sedan än i höstas,
ottogs med
november, i Teplitz i Tjeckoslovakiet.
1 m, rilken
Han var där och höll en uppläsning
kooperatió-
och som bäsör.
dä nägra studenter funno för gott att
s pä buru
anordna en demonstration. Anlednin¬
uppeiiter.
let som om
gen par politisk — antisenlitism kallas S
Taiar om Wien, om teater
ursprung¬
nämligen för politik i detta samman¬
rorelsen
och censur.
hang. Det ár den som orsab enhel!
lenser till
del av Schnitzlers motgüngar, i fräga
r 8à sma¬
om ’Reigen“ och andra mellanhavau-
# och där¬
Häller uppläsning: Stockholm
den med censur och publig.
en vackra
mosratiska
Men man vore fresta datt säga: det Sakt.
i kväll.
utringarna
gamla gardet ger##iate. Georg!
etta Tätte¬
Brandes, som figurerar i samtaler, är
###nmel¬
nà sitt häll av samma skrot uch korn
Just sä kunde man ha föreställt sig
tdet blir!
— vi göra ingen jämförelse för övrigt] Pä tors
immande-Anatols“ och 'Professor Bernhardis“
och det ür kanske en särskild me¬tämligen
stort ochdiktare: liten, nervös — men med ton-ning i att Schnitzler med sädan värme
#südana vikt pä nerv, inte pä nerver. Rätt talar om den tyska 1800-talsförfatta- Iemälling:
s av
ke hamyeket av vetenskapsman, med enren Theodor Fontane och beklagar attloch unde
skarp blick, vom tycks röja hans ur¬
nen
denna synes vara otillräckligt känd i del kurt
rel¬
sprungliga stüdium och yrke, lökarens, Sgerge. Fontaue, vilkens produktion gationem
ini¬
pä samma gäng den naturligtvis vitt- just blommade rikast och utreckiades Syenska
onens nar om hans värv som psykolog och
starkast efter sextioärsgransen,
la egnamänniskoskildrare. Vaken, outtröttlig,
stodo 1
1. Den
Schnitzler talar om Wien. Vi borde
intresserad för allt och alla — sä ter
förlagsbe
även 1
komma dit — om vi inte ha varit där
tan att##sig Arthur Schnitzler när han nägra
och Täne
förut — 'för att mottaga tacksägel¬
4o 1. 136
à den- timmar efter sin ankomst till Stock- ser“. Sverge har gjort sä mycket för
Detta holm sitter som medelpunkt i en gan- Wien. Han talar om Sverge: han var
Första
an41#
ska tillfälligt komponerad krets av
Asea til
bretag.
här för 27 är sedan, och sedan har
journalister och teaterfolk, represen¬
38, Hög
unkter
han träffat en del svenskar, hr och fru
tanter för denna yärld som han under¬
tor 88.
Linden särskilt. Och sä har han be
stundom i sin diktning älskat belysa
bil 249
förstä
handlats av en svenzk massos, Frä
med bäde kärlek och vass ironi.
Tändstie
sida,
lein Lindberg.
Sitter — ja, stundvis, eljest är han
möj¬
Vargön
Wien — det är underligt, säger han,
i rörelse, gär ett slag över rummet,
terna.
Oförand
att det ofta kallas för Donaustäden
irö¬
blossar pä sin cigarrett, slär sig ned
12: 50,
när det inte ligger vid Donau. Det ha
t den
pä ett bordshörn. Och talar oavbru¬
holm 48
varit meningen att staden skulle bebyg¬
den
tet: en konversation som fladdrar frän
ger 83:
fylla
gas ät det hället, men det har ännu inte
ämne till ämne och dä och dä blänker
blivit av. Men vi borde komma dit, 268 à 2
tl'i i en sats som skimrar i solens eget
har
främlingar — amerikaner bland andra 30.Ay
rampljus.
utan
— trivas bra i Wien, nästan bättre än benken
ter 1
Pä nägon älder hos denna intellek¬
wienarna själva. De fä blott känning 770 à 77
rhäl- tuella charmör tänker man inte. Han
av det angenäma, inte av det mindre oförär
det.
är ju onekligen över de sextio, men,
banken
trevliga, det Paggressiva“.
herre gud, sä har han ocksä hunnit
S
nin
Pä tal om hemstaden nämner nägon Aseati
och
na. Allting bör därför göras för att be¬
Schnitzlers son — han har redan för- Gas 29
isen
vara och utveckla den nuvarände orga¬
ens
sökt sig som skädespelare och han dras L. M.
nisationsformen.
oemotständligt till teatern, han funde- mershe
Grosshandlare Holmblad ansäg den
1st
rar ocksä pä regissörsfacket. Men för87: 50
viktigaste sidan av koonerationen vara den
ät¬
närvarande läser han grekiska och spe-152, K
kooperation som förekom bland produ¬
lar tennis.
Ttters
centerna i form av lantmannaföreningar,
andelsmejerier, andelsslakterier m. m. och
Regi — det är inte myeket gemen- 29. Gr
i lantmännens riksförbund. Det skulle
0
tin 27
samt för teaterregi och filmregi.
vara av större intresse att fá nägra upp¬
Bofors
Schnitzler berättar med en humoristisk
gifter därom. Den kooperativa rörelsena
112: 50
motvilja mot statens understöd var nog
rysning om vissa amerikanska filmnin-29: 50
ej sà stark, ty Kooperativa förbundet be¬
gar av nägra bland hans skädespel. Och
et
Centre
###talade avsevärda medel för att fá social¬
hantalar om namnen — inte om fil¬
laget8
stvrelsens kooperationsstatistik tryckt.
an
mernas, utan om pjäsernas. Man hade
Vidare gynnades den kooperativa rörel¬
Statt
n¬
en gäng föreslagit honom att ändr. ti¬
sen av staten därigenom att ingen skatt
försvar
n¬
teln pä'Anatol': den lät
Sä
betalades för den del av vinsten som
à ovaulig. medar
ei
Han vägrade, och det
let. utdelades till medlemmarna i förhällande
till inköpssumman. Alla andra företag Däremot hade han
ta¬
tag fingo betala skatt för hela sin vinst,
pä att döpa om
oausett ihur den användes. Största fa¬
ata
busch', den lus
ran för den kooperativa rörelsen säg ta¬
mp¬
medin om den
laren, liksom hr Heyman, i risken att
to¬
om-iu mer rörelsen vänte ledarns utveck¬
inde big
rot
6re
Rne Mospernstanen Gbericen
lltjämt
1,309 S
uga sud Ait all Stfüverhrelten n aeb ausr en
P
klok administration och en sund kaptal- nat att visa att man p
bildning.
ban¬
vara
hälla pä framätskridande
S
Namn
c
1
dreifache Narnung box 4/1
Die
1 — □ U I K K un en 4
DAGENS NTHETER Fredägen den 1
1 värdefull
med ett och annat i bekväg och hannit
im ock den
Arthur Schnitzler
wed att bli bäde hyliad och utvissiad!
pbär rörel¬
ätskilliga gänger. Det sista blev han
som charmör
för inte längre sedan än i höstas,
ottogs med
november, i Teplitz i Tjeckoslovakiet.
1 m, rilken
Han var där och höll en uppläsning
kooperatió-
och som bäsör.
dä nägra studenter funno för gott att
s pä buru
anordna en demonstration. Anlednin¬
uppeiiter.
let som om
gen par politisk — antisenlitism kallas S
Taiar om Wien, om teater
ursprung¬
nämligen för politik i detta samman¬
rorelsen
och censur.
hang. Det ár den som orsab enhel!
lenser till
del av Schnitzlers motgüngar, i fräga
r 8à sma¬
om ’Reigen“ och andra mellanhavau-
# och där¬
Häller uppläsning: Stockholm
den med censur och publig.
en vackra
mosratiska
Men man vore fresta datt säga: det Sakt.
i kväll.
utringarna
gamla gardet ger##iate. Georg!
etta Tätte¬
Brandes, som figurerar i samtaler, är
###nmel¬
nà sitt häll av samma skrot uch korn
Just sä kunde man ha föreställt sig
tdet blir!
— vi göra ingen jämförelse för övrigt] Pä tors
immande-Anatols“ och 'Professor Bernhardis“
och det ür kanske en särskild me¬tämligen
stort ochdiktare: liten, nervös — men med ton-ning i att Schnitzler med sädan värme
#südana vikt pä nerv, inte pä nerver. Rätt talar om den tyska 1800-talsförfatta- Iemälling:
s av
ke hamyeket av vetenskapsman, med enren Theodor Fontane och beklagar attloch unde
skarp blick, vom tycks röja hans ur¬
nen
denna synes vara otillräckligt känd i del kurt
rel¬
sprungliga stüdium och yrke, lökarens, Sgerge. Fontaue, vilkens produktion gationem
ini¬
pä samma gäng den naturligtvis vitt- just blommade rikast och utreckiades Syenska
onens nar om hans värv som psykolog och
starkast efter sextioärsgransen,
la egnamänniskoskildrare. Vaken, outtröttlig,
stodo 1
1. Den
Schnitzler talar om Wien. Vi borde
intresserad för allt och alla — sä ter
förlagsbe
även 1
komma dit — om vi inte ha varit där
tan att##sig Arthur Schnitzler när han nägra
och Täne
förut — 'för att mottaga tacksägel¬
4o 1. 136
à den- timmar efter sin ankomst till Stock- ser“. Sverge har gjort sä mycket för
Detta holm sitter som medelpunkt i en gan- Wien. Han talar om Sverge: han var
Första
an41#
ska tillfälligt komponerad krets av
Asea til
bretag.
här för 27 är sedan, och sedan har
journalister och teaterfolk, represen¬
38, Hög
unkter
han träffat en del svenskar, hr och fru
tanter för denna yärld som han under¬
tor 88.
Linden särskilt. Och sä har han be
stundom i sin diktning älskat belysa
bil 249
förstä
handlats av en svenzk massos, Frä
med bäde kärlek och vass ironi.
Tändstie
sida,
lein Lindberg.
Sitter — ja, stundvis, eljest är han
möj¬
Vargön
Wien — det är underligt, säger han,
i rörelse, gär ett slag över rummet,
terna.
Oförand
att det ofta kallas för Donaustäden
irö¬
blossar pä sin cigarrett, slär sig ned
12: 50,
när det inte ligger vid Donau. Det ha
t den
pä ett bordshörn. Och talar oavbru¬
holm 48
varit meningen att staden skulle bebyg¬
den
tet: en konversation som fladdrar frän
ger 83:
fylla
gas ät det hället, men det har ännu inte
ämne till ämne och dä och dä blänker
blivit av. Men vi borde komma dit, 268 à 2
tl'i i en sats som skimrar i solens eget
har
främlingar — amerikaner bland andra 30.Ay
rampljus.
utan
— trivas bra i Wien, nästan bättre än benken
ter 1
Pä nägon älder hos denna intellek¬
wienarna själva. De fä blott känning 770 à 77
rhäl- tuella charmör tänker man inte. Han
av det angenäma, inte av det mindre oförär
det.
är ju onekligen över de sextio, men,
banken
trevliga, det Paggressiva“.
herre gud, sä har han ocksä hunnit
S
nin
Pä tal om hemstaden nämner nägon Aseati
och
na. Allting bör därför göras för att be¬
Schnitzlers son — han har redan för- Gas 29
isen
vara och utveckla den nuvarände orga¬
ens
sökt sig som skädespelare och han dras L. M.
nisationsformen.
oemotständligt till teatern, han funde- mershe
Grosshandlare Holmblad ansäg den
1st
rar ocksä pä regissörsfacket. Men för87: 50
viktigaste sidan av koonerationen vara den
ät¬
närvarande läser han grekiska och spe-152, K
kooperation som förekom bland produ¬
lar tennis.
Ttters
centerna i form av lantmannaföreningar,
andelsmejerier, andelsslakterier m. m. och
Regi — det är inte myeket gemen- 29. Gr
i lantmännens riksförbund. Det skulle
0
tin 27
samt för teaterregi och filmregi.
vara av större intresse att fá nägra upp¬
Bofors
Schnitzler berättar med en humoristisk
gifter därom. Den kooperativa rörelsena
112: 50
motvilja mot statens understöd var nog
rysning om vissa amerikanska filmnin-29: 50
ej sà stark, ty Kooperativa förbundet be¬
gar av nägra bland hans skädespel. Och
et
Centre
###talade avsevärda medel för att fá social¬
hantalar om namnen — inte om fil¬
laget8
stvrelsens kooperationsstatistik tryckt.
an
mernas, utan om pjäsernas. Man hade
Vidare gynnades den kooperativa rörel¬
Statt
n¬
en gäng föreslagit honom att ändr. ti¬
sen av staten därigenom att ingen skatt
försvar
n¬
teln pä'Anatol': den lät
Sä
betalades för den del av vinsten som
à ovaulig. medar
ei
Han vägrade, och det
let. utdelades till medlemmarna i förhällande
till inköpssumman. Alla andra företag Däremot hade han
ta¬
tag fingo betala skatt för hela sin vinst,
pä att döpa om
oausett ihur den användes. Största fa¬
ata
busch', den lus
ran för den kooperativa rörelsen säg ta¬
mp¬
medin om den
laren, liksom hr Heyman, i risken att
to¬
om-iu mer rörelsen vänte ledarns utveck¬
inde big
rot
6re
Rne Mospernstanen Gbericen
lltjämt
1,309 S
uga sud Ait all Stfüverhrelten n aeb ausr en
P
klok administration och en sund kaptal- nat att visa att man p
bildning.
ban¬
vara
hälla pä framätskridande
S
Namn
c