Hr Anders de Wahl.
Hr I. Hedqvist.
Den Schnitzlerska nutidskomedien nägon män öfver den förträfflige Bern- #n
st
som rör vid sä mänga eidor af dhurdi. Pü samma gäng ür det en upp-I.:
moderna umgängelsen människor emel- frskande ström af rent dramatiska
lam blef en af eäsongens märkligaste tankar som häller fantasien oaflätligtat
händelser. En elak pessimist skulle jspänd. De fyra första akterna äro kla¬
kunna säga att det — hittills — inte rast tänkta och utformade, medan den
vill säga just sä mycket. Men säkert sista trots mänga blixtlikt belysandej k,
är att''Professor Bernhardi“, trots sin repliker glider ut i det novellistiska ochihl
alltför stora fyllighet, sin väldiga ap-öfverlastade. Den alltför evällande ri¬sve
parat, eina mänga sidoblickar in pä kedomen ür stychets förnämsta greghet, 101
rent ideella omräden gjerde en kraft-Pen svaghet som vidläder Sohnitziere ec# #
full verkan och ünda in i den af longö-naste arbeten; hans roman ’’Der Weg
rer fyllda sista akten fängslade upb-ins Freie' drunknar i än högre gradat
märksamheten. Motivet är bekant: lä-[i floden af motiv, personer, diskussio-svi
baren och sjukhusdirektören Bernhardi, ner och ideer, Ehuru strykningar re¬
Iek
soan hindrar en prästman att bevisa endan gjorts, kunde nog nägra ytterliga- he
döende flicka den sista tjänsten, i küns-re göras i sieta akten för att föreäkra lä
Ian af att han icke har rätt att störa jstycket om den stora framgäng det för-sko
hemmes lugna, lyckliga ovetenhet om
*0
tjänar.
sitt mara slut. Denna enkla händelee,
Dramatieka teatern har bäde med att
som afspelae utan väldsamhet miellan
upptaga det besvürliga dramat och ge
behärekade och kultiverade människor, det en ed god rollbesättning försonat
växer lavinlikt genom förbindelee mel- ätekilliga synder. Hr Emil Hillberg
lan politiska passioner af olika elag ochl bar med utomordentlig säkerhet den
ger upphof till en förföljelse mot läka-stora uppgiften, var alltigenom balan¬
ren, com drifves frän ein befittning och
verad, värdig, ironisk och först och eint
till och med dömes till ett par mäna¬
en utan alla konster rättsinnad man.
ders fängelse. När han elutligen är fri
Bland hams senare tids nya skapelser
fär han veta att hans dom fallit genom stär denna i främsta ledet genom sin!
falskt wättnenmäl af ett vittne.
lugna öfverlägsenhet. De flesta af de
Detta motiv har nu Schnitzler fylitmänga personerna i ancre planet voro
2med hela sin människokünnedom oen fullt pä sin plate: ür de Wahl so#
sin sunda skepticism till att bli nägot prästen aff ett mönstergillt lugn i upp
mer än bara en pamflett, som det skul-Iträdandet, hr Hedqvist som politikern
le blifvit för trettio är sedan, till en af en eläende attro sanning, men för
klar bild af förhällandet människor tillfället vervös och osäker pä läxan, ##
emellan under dessa gifna dramatiska hrr Personne, Lindberg, Pahne, Gösta ###
villkor. Han ställer emot hvarandra 1 Hillberg hvar i sin stad lyckad. Jag h.
intreesanta kontroverser den abstraktäterkommer till en pärmare motivering igt
ädelsinnade och rättsinnade, den oppor¬
i dessa och andra afecenden.
tunistiske politikern, den religiöst bund¬
1
Premiären aflöpte lyckligt, publiken
ne med sin mülda anklang af jesuitism,
var fulltalig, och intresset com nämndt
den gemene lycksökaren och strunten,
det mest spände. Föreställningen slu¬
soch slutligen den skeptiske, rättänkande tade kl. half 12, men borde kunna af¬
men handlingslöse. Den ironi eom hvi¬kortas nägot genom ett par oväsentliga
lar öfver stycket är ganska mängsidig strykningar.
och spelar öfver alla figurerna, äfven i
A. B—4.
Vmedtaga omkring 700 deltagare. Detta etadefullmäktige, som helt instämma 1
de
m
91