-
nam, som på ett helt anant satt fram
rbeten. icke bara gestalterna, som Schnitzler
r icke förstått at blasa livi, det är ocksa häver verket en någon vanlig inte¬
Engelska
juare, i alla högste grad miljon. Vad unsägande titel skulle gra.
Det ha antagligen de företagsam
der da, om han snart kommer in pe¬
et var
ma amerikanere kommt under und
Wienförhållanden! Donau och Rin
ng med
med, som tagit sig fore att filma Ana¬
gen, das tote Viertel med rådhuset
Regnrockar
et har vad man en gang happats och vad tol. Ty nagon annan grund for det
Det er som blivit, med några hastiga me foretaget kan knappast tänkas, da
från Kr. 15.- 25.- 28. o. s. v.
Anatol med sin finmeislade orda-
61 år ningar har forfattaren blotta siin
konst är sa fjärran filmkamerans
digt pa-samhörighet med och sin kärlek til
Arta ha- den stad, vars människor han på ett krav som något litterart verk kan
Förstklassig Beställningsavdelning
vinterns bade älskärit och karhaande stara
— Jag har ej sett filmen, omtalar
dissekerat upp i sina verk.
di, nej
Det er dock så svart, fortsatter Schnitzler, men man har sendt
alljän
Storsta urval i HATTAR Wilkes modell
mig några fotografier av scener ur¬
från der Schnitzler, ty ja har alltid af
Engelska Sportmössor
densamma. Och vad fick jag vil se?
ra koneelle
Massener med ett sextiotal personer
ne irongon kassa tän. När Leut
Fullständig Herrekipering
nat Gustl salunda kom ut, stötte ja
pa, amerikanska operettdivor och
oblemen, mig med den österrikiska militären der Statiste.
och ett slags hedersdomstol samman
Det er nästan med en underton av
tressere
indignation, som dr Schnitzler berät-
na, för¬ radde och resolverade, at den öster
eksen
tar detta. Och det kan man så vil
tar, att rikkaansa var kränkt i dette
A.-B.
förstä, när man erinrar sig den
örfatta arbete. Men ved skall man väl gra¬
7 Götgatan 7
etta. Ja Tyroll kommer omkring
schnitzlerska miniaturkosten.
dock föd till denna värden for at
— Kanske ni skulle vilja se filmen
re och
herr doktor, den har givits här i
särki kränka varon, avrundard Schnitz
ler med en spetsig vändning och
Stockholm och kanske filmbyrån
varelser¬
skulle befinnas villig rulla den i sitt
har han klämmer fast monokeln i gonvan
Extra fin
ten har ocks skadespelet "Professor
Se sa, nu är det den riktige Anatol
laboratorium.
g, män
Bernhardi" sin egen historia.
Ah, nej, bevare mig, utbrister
e framst som för ordet! Nu mäste samtalet in
BLANDAD FRU
Det skulle ja kunna skriva en
författaren och slår ifrån sig med
ga kuin de hermanakana.
— Ja, "Anatol, eager Schnitzler, bada händern, har jagen gang kom- el bok om, säger di Schnitzler på
Kr. 1.— pro
interviuarens fraga daron. När skä-
mit till Stockholm, så vill jag sanner
despelet lag färdigt, förbjöds det ge¬
ligen inte se amerikansk film.

Inom parentes sagt, är di Schnitz nast av censuren i Wien, och ett för¬
sök att spela det i Pressburg, som da
dann Johan
ler inte videre nädig i sitt omdom¬
om filmregissörern. Man müste lag i Ungern, avioppiika illa. Etter re¬
to
var behäftad med en mula skamlös-volutionen förklarades teatercensuren


het för att vara filmregissör", pastari Österrike upphävä, vilket jag doch
vill understryka icke är med sannin
han. Kanske ha hans egna erfaren¬
gen overensstämmande, fortsätter dr
heter av filmen icke varit ynnsam¬
Anvand vid resor, à la
ma för hans omme om filmregissö- Schnitzler, och da uppfördes omedel¬
bart Professor Bernhardi med my¬
och i hushället vår välkä
rerna. Han uppräknar nämligen er
hel rad filmer med namn efter hans ken framgang. Men nu skulle det,
romaner och skadespel, vilka enligt som sagt, icke kunne gå langre med
hans uppgift ingenting ha med de lit- den radande antisemistiska stämmin-
gen i Wien.
terra verken att skaffa,
Teatercensuren har nu kommit på

— Men jag har sett en svensk film

Erotikon, elätar forfattaren over
Tilauk-
— Jag har ingenting mot teater¬
och den måste jag medgive var ut
und
censur, säger den av censuren jäl-
märkt. Den var alldeles förträftlig
misshandlede dramaturgen, men ja
spelad och uppsatt
Fabrikanter:
hatar desto mera dumma censorer.
Dr Schnitzler har egentligen aldrig
Om jag bleve teatercensor, skulle det
haft sa roligt i sin hemstad som för
KIEBOLAGET M. MAN
fattare, ett öde, som han torde dela bli en utomordentlig censur, tilligger
FERG, & FERNISSFAB¬
han derefter med humores glimt i
med flere av sina österrikiska kolle
R. 621. Stockholm 18. N.
ger. Det var ikke vidare rekommen gat och berätter som exempel på
derande i det gamla keyserliga Wien teatercensuren i praktiken en histo¬


att ha semitiskt blod i drorna och ria från det gamla Wien. Schnitzler
hade skrivit en av sina jäser och
har knappast blivit det mera i det re
CKE
publikanska Österrike, dar de una den teaterdirektor, som antagit den
för uppförande, fick den ter från
herrana av hakkorset allt som oftas
tecknande för Florodol-Tva¬
sätta sina antisemistiska kansleri censor med en verhör mäng stryk-
-
rangställning är det mången
svalling. Det är icke manga mana ningar. Den kvicke författaren viste
emellertid råd. Vi vänta litet, sade
der sedan di Schnitzler vid en upp
forekommande argumentet,
KODO
han och så skicka vi in den en gång
läsningsturné genom Teckoslovakie
äldre och nyare medvare
till. De skola de ha glömt vad de
fick ett stormigt mottagande i Teplitz
anda, att deras vara a "lika
struit, och ni skall fa se, at de kom¬
an
och han försäkrar, att skulle
ma att stryka helt andra saker. Sagt
som Florodol-Tvalen". Det
fessor Bernhardi, hans kanske star¬
diga, bution
och gjort, och när pjäsen efter en tid
kaste dédrama, ter tagas upp
dock uppenbart, att den
Staten
Wien, skulle det bli stora skandalen. Anyo passerade censuren, kom den
mesille köparen foredrager
tilbaka — utan en enda strykning
All ovesendet kring "Reigen" härom
Sir Guy.
välkända originalet framför
ret förklarer han oksa utelutande
ha haft sin grund i politiska skä.
proved efterapning, even om
Man ville stampla "Reigen" som et
a skulle til det yttre, t. exi
utslag av den judiska osedligheten.
Tyska jakten Ellida
noch fürg, erinna om före
säger dialogernas forfattare.
flottagen.
den. Den för Florodol-Tvälen
Liksom manga av Schnitzlers arbe¬
(Frän var enskide korrespondent.
tärkunde sammansättningen
ne
KONSUMTIONSEREN
inne aldrig hos imitatio¬
VISY den 17 mai.
STOCKHOLM
Den pa Scharlakansgrundet stran
a.
dade tyska lustjakten Ellida tog på
M.

en dang användningen av
onsdagseftermiddagen av grundet av


rodol-Tal utövar ett sådant
Visby. Besättningen, de förut om¬
fördes till Visby. Bärgningen ble
örande inflytande på Eder

—
rätt svar enär sjön kastat uppar
och hy, att den ungdomliga
225
Decker,
tyget så at det endast lag på vå
heten bevaras. Sammanstall¬
fots vatten. Vid undersökning på
am not me
gen ung och vacker äger da
torsdagen befanns skadorna icke sy
reparer
Mars
and