OBSERVER OBSERVER
I. österr. behördl. konzessioniertes I. österr. behördl. konzessioniertes
Unternehmen für Zeitungs-Ausschnitte Unternehmen für Zeitungs-Ausschnitte
WIEN, I., WOLLZEILE 11 WIEN, I., WOLLZEILE 11
TELEPHON R-23-0-43 TELEPHON R-23-0-43
Ausschnitt aus: Ausschnitt aus:
Bladet: Bladet:
Middelfart Vensteblad Middelfart Vensteblad
2 2 OKT. 1931 2 2 OKT. 1931
skriver den skriver den
Arthur Schnitzler dod Arthur Schnitzler dod
Den østrigske Digter, Lægen Den østrigske Digter, Lægen
Arthur Schnitzler, er i Gaar plud¬ Arthur Schnitzler, er i Gaar plud¬
selig død af et Hjerteslag, næsten selig død af et Hjerteslag, næsten
70 Aar gl. 70 Aar gl.
Schnitzler var en fremragende Schnitzler var en fremragende
dramatisk Forfatter, der formede dramatisk Forfatter, der formede
Repliken mesterligt og ofte for¬ Repliken mesterligt og ofte for¬
stod at afdække menneskelige stod at afdække menneskelige
Egenskaber, saa de stod nøgne. Egenskaber, saa de stod nøgne.
Han var ofte dristig i det erotiske Han var ofte dristig i det erotiske
Felt, men altid elegant og bidende Felt, men altid elegant og bidende
vittig. Af hans ældre Stykker blev vittig. Af hans ældre Stykker blev
»Den store Scene« spillet paa Mid¬ »Den store Scene« spillet paa Mid¬
delfart Teater i Fjor med Aug. delfart Teater i Fjor med Aug.
Liebmann i Hovedrollen. Ogsaa Liebmann i Hovedrollen. Ogsaa
andre som »Professor Bernhardix, andre som »Professor Bernhardix,
»Anatol« og »Reigen« har gaaet »Anatol« og »Reigen« har gaaet
paa københavnske Scener. Men i paa københavnske Scener. Men i
Tyskland, Rusland og Amerika Tyskland, Rusland og Amerika
spilledes disse moderne Satire spilledes disse moderne Satire
dog meget mere end her. Schnitz¬ dog meget mere end her. Schnitz¬
ler var en nær Ven af Georg Bran¬ ler var en nær Ven af Georg Bran¬
des. des.
Ausschnitt aus: Ausschnitt aus:
Bladet: Bladet:
Ustsjall. Folkebl., Koge. Ustsjall. Folkebl., Koge.
skriver den 2 2 OKT. 1931 skriver den 2 2 OKT. 1931
„Froken Else“s Fader død „Froken Else“s Fader død
Forfatteren Arthur Schnizler. Forfatteren Arthur Schnizler.
Wien. Wien.
Den berømte østerrigske, dra¬ Den berømte østerrigske, dra¬
matiske Forfatter og Læge Ar¬ matiske Forfatter og Læge Ar¬
thur Schnitzler er i Gaar thur Schnitzler er i Gaar
blevet ramt af et Slagtilfælde, blevet ramt af et Slagtilfælde,
just som han skulde til at begyn¬ just som han skulde til at begyn¬
de Dagens Arbejde. Han døde de Dagens Arbejde. Han døde
straks efter. straks efter.
Arthur Schnitzler var en af Arthur Schnitzler var en af
Europas berømteste Forfattere, Europas berømteste Forfattere,
den maaske mest stilsikre, mest den maaske mest stilsikre, mest
psykologisk indgaaende og sprog psykologisk indgaaende og sprog
ligt en fremragende Kunstner. ligt en fremragende Kunstner.
Han var oprindelig Læge, men Han var oprindelig Læge, men
formodenlig under Indflydelse af formodenlig under Indflydelse af
Omgivelserne, der var den wien¬ Omgivelserne, der var den wien¬
ske Kunstnerverden, for hvilken ske Kunstnerverden, for hvilken
hans Fader var Læge, slog han hans Fader var Læge, slog han
om og gav sig til at dyrke Litera¬ om og gav sig til at dyrke Litera¬
turen, hvor han gjorde sig gæl¬ turen, hvor han gjorde sig gæl¬
dende som en skarptskuende dende som en skarptskuende
lagttager af den kvindelige Psy- lagttager af den kvindelige Psy-
ke og en udmærket Kender af ke og en udmærket Kender af
Wienerlivet i alle dets Afskyg- Wienerlivet i alle dets Afskyg-
ninger. Hojest som Kunstner ninger. Hojest som Kunstner
naaede han utvivlsomt i Novel- naaede han utvivlsomt i Novel-
lens Form. lens Form.
Herhjemme har der været op Herhjemme har der været op
ført en Del af hans Arbejder og ført en Del af hans Arbejder og
optrykt en Del af hans Noveller. optrykt en Del af hans Noveller.
Størst Opsigt vakte det, da Fru Størst Opsigt vakte det, da Fru
Betty Nansen for nogle Aar si¬ Betty Nansen for nogle Aar si¬
den forsøgte at opfore hans ejen¬ den forsøgte at opfore hans ejen¬
dommelige „Reigen“ og foran dommelige „Reigen“ og foran
hver Opførelse maatte lade gaa hver Opførelse maatte lade gaa
et moralsk Foredrag. Det store et moralsk Foredrag. Det store
Publikum kender ham dog sik- Publikum kender ham dog sik-
kert bedst som Fader til den No¬ kert bedst som Fader til den No¬
velle om Froken Else, som blev velle om Froken Else, som blev
en stor og lødig Film med Elisa¬ en stor og lødig Film med Elisa¬
beth Bergner i Hovedrollen. Sid- beth Bergner i Hovedrollen. Sid-
ste Vinter blev Filmen opfort i ste Vinter blev Filmen opfort i
Biografteatrene. Biografteatrene.
Arthur Schnitzler var 69 Aar Arthur Schnitzler var 69 Aar
gammel. gammel.
Ausschnitt aus: Ausschnitt aus:
er er
10 10
193 193
Arthur Schnitzler Arthur Schnitzler
död. död.
Drabbades av slaganfall efter Drabbades av slaganfall efter
promenad. promenad.
WIEN den 21. (TT.) WIEN den 21. (TT.)
Arthur Schnitzler avled här vid Arthur Schnitzler avled här vid
sjutiden på onsdagsaftonen. Då för- sjutiden på onsdagsaftonen. Då för-
fattaren på eftermiddagen ätervän¬ fattaren på eftermiddagen ätervän¬
de från en promenad drabbades de från en promenad drabbades
han av slaganfall och avled utan att han av slaganfall och avled utan att
ha âterfâtt medvetandet. Schnitz¬ ha âterfâtt medvetandet. Schnitz¬
ler skulle i maj nästa år ha blivit 70 ler skulle i maj nästa år ha blivit 70
àr gammal. àr gammal.
Arthur Schnitzler föddes i Wien 1862 Arthur Schnitzler föddes i Wien 1862
som son till den framstäende österrikiske som son till den framstäende österrikiske
läkaren Johann S. och ägnade sig även läkaren Johann S. och ägnade sig även
själv åt medicinska studier. Han promo- själv åt medicinska studier. Han promo-
verades 1885 till med. dr. men kom aldrig verades 1885 till med. dr. men kom aldrig
att ägna sig ät läkarens kall på allvar att ägna sig ät läkarens kall på allvar
utan vände sig snart helt till litteraturen. utan vände sig snart helt till litteraturen.
1893 debuterade han en serie enaktare, 1893 debuterade han en serie enaktare,
Anatol, som genom sin stämning av fre¬ Anatol, som genom sin stämning av fre¬
volitet och vemod, sin gratie och smak i volitet och vemod, sin gratie och smak i
allt väsentligt kännetecknar sin förtatta- allt väsentligt kännetecknar sin förtatta-
res egenskaper och avsikter. Schnitzler, res egenskaper och avsikter. Schnitzler,
som räknats hland Österrikes främsta som räknats hland Österrikes främsta
dramatiska författare är wienare alltige¬ dramatiska författare är wienare alltige¬
nom och i hans författarskap âterges b⬠nom och i hans författarskap âterges bâ¬
de den äktwienska stämningen och för de den äktwienska stämningen och för
staden och dess invånare karaktäristiska staden och dess invånare karaktäristiska
kretsar och kynnen. Han har som knap¬ kretsar och kynnen. Han har som knap¬
past nâgon före honom skildrat den unge past nâgon före honom skildrat den unge
wienske levnadsnjutaren, den rike bildade wienske levnadsnjutaren, den rike bildade
mannen, vars särskilda kännetecken är mannen, vars särskilda kännetecken är
att vara en lättsinnig melankoliker, som att vara en lättsinnig melankoliker, som
är för reflekterad att nöja sig med för¬ är för reflekterad att nöja sig med för¬
ströelser eller att kunna gripas av en ströelser eller att kunna gripas av en
lidelse. Som motbild ställer S. gärna den lidelse. Som motbild ställer S. gärna den
blida anspräkslösa, obetydliga unga flic- blida anspräkslösa, obetydliga unga flic-
kan i läg samhällsställning, som utan kan i läg samhällsställning, som utan
stora ord hängiver sig och sedan finner stora ord hängiver sig och sedan finner
sig i att kastas bort. Kring sina perso¬ sig i att kastas bort. Kring sina perso¬
ner, vilkas replikskiften äro beundrans¬ ner, vilkas replikskiften äro beundrans¬
värda i blandningen av vek lyrik och värda i blandningen av vek lyrik och
hänsynslös realism gjuter S. en atmosfär hänsynslös realism gjuter S. en atmosfär
av fint nyanserade dämpade färger, den av fint nyanserade dämpade färger, den
stora gesten är fjärran frän hans konst. stora gesten är fjärran frän hans konst.
Enstaka gånger har han lâtit sociala syn¬ Enstaka gånger har han lâtit sociala syn¬
punkter göra sig gällande. punkter göra sig gällande.
Bland hans rikhaltiga dramatiska pro- Bland hans rikhaltiga dramatiska pro-
duktion märkas Alskog, med vilken han duktion märkas Alskog, med vilken han
1895 slog igenom och blev känd långt 1895 slog igenom och blev känd långt
utom sitt lands gränser. Den gavs senast utom sitt lands gränser. Den gavs senast
i söndags i svensk radio. Vidare Paracel¬ i söndags i svensk radio. Vidare Paracel¬
sus, enaktaren Litteratur, Intermezzo, sus, enaktaren Litteratur, Intermezzo,
Det vida landet, komedierna Professor Det vida landet, komedierna Professor
Bernardi och Fink und Füiederbusch samt Bernardi och Fink und Füiederbusch samt
den mycket omskrivna dramserien Rei¬ den mycket omskrivna dramserien Rei¬
gen, efter en ursprungligen 1900 skriven gen, efter en ursprungligen 1900 skriven
dialogserie. Bland hans noveller och ro¬ dialogserie. Bland hans noveller och ro¬
maner kunna nämnas Löjtnant Gustl, maner kunna nämnas Löjtnant Gustl,
Vägen ut i livet, Doktor Graesler, bad¬ Vägen ut i livet, Doktor Graesler, bad¬
äkare, och äkare, och
I. österr. behördl. konzessioniertes I. österr. behördl. konzessioniertes
Unternehmen für Zeitungs-Ausschnitte Unternehmen für Zeitungs-Ausschnitte
WIEN, I., WOLLZEILE 11 WIEN, I., WOLLZEILE 11
TELEPHON R-23-0-43 TELEPHON R-23-0-43
Ausschnitt aus: Ausschnitt aus:
Bladet: Bladet:
Middelfart Vensteblad Middelfart Vensteblad
2 2 OKT. 1931 2 2 OKT. 1931
skriver den skriver den
Arthur Schnitzler dod Arthur Schnitzler dod
Den østrigske Digter, Lægen Den østrigske Digter, Lægen
Arthur Schnitzler, er i Gaar plud¬ Arthur Schnitzler, er i Gaar plud¬
selig død af et Hjerteslag, næsten selig død af et Hjerteslag, næsten
70 Aar gl. 70 Aar gl.
Schnitzler var en fremragende Schnitzler var en fremragende
dramatisk Forfatter, der formede dramatisk Forfatter, der formede
Repliken mesterligt og ofte for¬ Repliken mesterligt og ofte for¬
stod at afdække menneskelige stod at afdække menneskelige
Egenskaber, saa de stod nøgne. Egenskaber, saa de stod nøgne.
Han var ofte dristig i det erotiske Han var ofte dristig i det erotiske
Felt, men altid elegant og bidende Felt, men altid elegant og bidende
vittig. Af hans ældre Stykker blev vittig. Af hans ældre Stykker blev
»Den store Scene« spillet paa Mid¬ »Den store Scene« spillet paa Mid¬
delfart Teater i Fjor med Aug. delfart Teater i Fjor med Aug.
Liebmann i Hovedrollen. Ogsaa Liebmann i Hovedrollen. Ogsaa
andre som »Professor Bernhardix, andre som »Professor Bernhardix,
»Anatol« og »Reigen« har gaaet »Anatol« og »Reigen« har gaaet
paa københavnske Scener. Men i paa københavnske Scener. Men i
Tyskland, Rusland og Amerika Tyskland, Rusland og Amerika
spilledes disse moderne Satire spilledes disse moderne Satire
dog meget mere end her. Schnitz¬ dog meget mere end her. Schnitz¬
ler var en nær Ven af Georg Bran¬ ler var en nær Ven af Georg Bran¬
des. des.
Ausschnitt aus: Ausschnitt aus:
Bladet: Bladet:
Ustsjall. Folkebl., Koge. Ustsjall. Folkebl., Koge.
skriver den 2 2 OKT. 1931 skriver den 2 2 OKT. 1931
„Froken Else“s Fader død „Froken Else“s Fader død
Forfatteren Arthur Schnizler. Forfatteren Arthur Schnizler.
Wien. Wien.
Den berømte østerrigske, dra¬ Den berømte østerrigske, dra¬
matiske Forfatter og Læge Ar¬ matiske Forfatter og Læge Ar¬
thur Schnitzler er i Gaar thur Schnitzler er i Gaar
blevet ramt af et Slagtilfælde, blevet ramt af et Slagtilfælde,
just som han skulde til at begyn¬ just som han skulde til at begyn¬
de Dagens Arbejde. Han døde de Dagens Arbejde. Han døde
straks efter. straks efter.
Arthur Schnitzler var en af Arthur Schnitzler var en af
Europas berømteste Forfattere, Europas berømteste Forfattere,
den maaske mest stilsikre, mest den maaske mest stilsikre, mest
psykologisk indgaaende og sprog psykologisk indgaaende og sprog
ligt en fremragende Kunstner. ligt en fremragende Kunstner.
Han var oprindelig Læge, men Han var oprindelig Læge, men
formodenlig under Indflydelse af formodenlig under Indflydelse af
Omgivelserne, der var den wien¬ Omgivelserne, der var den wien¬
ske Kunstnerverden, for hvilken ske Kunstnerverden, for hvilken
hans Fader var Læge, slog han hans Fader var Læge, slog han
om og gav sig til at dyrke Litera¬ om og gav sig til at dyrke Litera¬
turen, hvor han gjorde sig gæl¬ turen, hvor han gjorde sig gæl¬
dende som en skarptskuende dende som en skarptskuende
lagttager af den kvindelige Psy- lagttager af den kvindelige Psy-
ke og en udmærket Kender af ke og en udmærket Kender af
Wienerlivet i alle dets Afskyg- Wienerlivet i alle dets Afskyg-
ninger. Hojest som Kunstner ninger. Hojest som Kunstner
naaede han utvivlsomt i Novel- naaede han utvivlsomt i Novel-
lens Form. lens Form.
Herhjemme har der været op Herhjemme har der været op
ført en Del af hans Arbejder og ført en Del af hans Arbejder og
optrykt en Del af hans Noveller. optrykt en Del af hans Noveller.
Størst Opsigt vakte det, da Fru Størst Opsigt vakte det, da Fru
Betty Nansen for nogle Aar si¬ Betty Nansen for nogle Aar si¬
den forsøgte at opfore hans ejen¬ den forsøgte at opfore hans ejen¬
dommelige „Reigen“ og foran dommelige „Reigen“ og foran
hver Opførelse maatte lade gaa hver Opførelse maatte lade gaa
et moralsk Foredrag. Det store et moralsk Foredrag. Det store
Publikum kender ham dog sik- Publikum kender ham dog sik-
kert bedst som Fader til den No¬ kert bedst som Fader til den No¬
velle om Froken Else, som blev velle om Froken Else, som blev
en stor og lødig Film med Elisa¬ en stor og lødig Film med Elisa¬
beth Bergner i Hovedrollen. Sid- beth Bergner i Hovedrollen. Sid-
ste Vinter blev Filmen opfort i ste Vinter blev Filmen opfort i
Biografteatrene. Biografteatrene.
Arthur Schnitzler var 69 Aar Arthur Schnitzler var 69 Aar
gammel. gammel.
Ausschnitt aus: Ausschnitt aus:
er er
10 10
193 193
Arthur Schnitzler Arthur Schnitzler
död. död.
Drabbades av slaganfall efter Drabbades av slaganfall efter
promenad. promenad.
WIEN den 21. (TT.) WIEN den 21. (TT.)
Arthur Schnitzler avled här vid Arthur Schnitzler avled här vid
sjutiden på onsdagsaftonen. Då för- sjutiden på onsdagsaftonen. Då för-
fattaren på eftermiddagen ätervän¬ fattaren på eftermiddagen ätervän¬
de från en promenad drabbades de från en promenad drabbades
han av slaganfall och avled utan att han av slaganfall och avled utan att
ha âterfâtt medvetandet. Schnitz¬ ha âterfâtt medvetandet. Schnitz¬
ler skulle i maj nästa år ha blivit 70 ler skulle i maj nästa år ha blivit 70
àr gammal. àr gammal.
Arthur Schnitzler föddes i Wien 1862 Arthur Schnitzler föddes i Wien 1862
som son till den framstäende österrikiske som son till den framstäende österrikiske
läkaren Johann S. och ägnade sig även läkaren Johann S. och ägnade sig även
själv åt medicinska studier. Han promo- själv åt medicinska studier. Han promo-
verades 1885 till med. dr. men kom aldrig verades 1885 till med. dr. men kom aldrig
att ägna sig ät läkarens kall på allvar att ägna sig ät läkarens kall på allvar
utan vände sig snart helt till litteraturen. utan vände sig snart helt till litteraturen.
1893 debuterade han en serie enaktare, 1893 debuterade han en serie enaktare,
Anatol, som genom sin stämning av fre¬ Anatol, som genom sin stämning av fre¬
volitet och vemod, sin gratie och smak i volitet och vemod, sin gratie och smak i
allt väsentligt kännetecknar sin förtatta- allt väsentligt kännetecknar sin förtatta-
res egenskaper och avsikter. Schnitzler, res egenskaper och avsikter. Schnitzler,
som räknats hland Österrikes främsta som räknats hland Österrikes främsta
dramatiska författare är wienare alltige¬ dramatiska författare är wienare alltige¬
nom och i hans författarskap âterges b⬠nom och i hans författarskap âterges bâ¬
de den äktwienska stämningen och för de den äktwienska stämningen och för
staden och dess invånare karaktäristiska staden och dess invånare karaktäristiska
kretsar och kynnen. Han har som knap¬ kretsar och kynnen. Han har som knap¬
past nâgon före honom skildrat den unge past nâgon före honom skildrat den unge
wienske levnadsnjutaren, den rike bildade wienske levnadsnjutaren, den rike bildade
mannen, vars särskilda kännetecken är mannen, vars särskilda kännetecken är
att vara en lättsinnig melankoliker, som att vara en lättsinnig melankoliker, som
är för reflekterad att nöja sig med för¬ är för reflekterad att nöja sig med för¬
ströelser eller att kunna gripas av en ströelser eller att kunna gripas av en
lidelse. Som motbild ställer S. gärna den lidelse. Som motbild ställer S. gärna den
blida anspräkslösa, obetydliga unga flic- blida anspräkslösa, obetydliga unga flic-
kan i läg samhällsställning, som utan kan i läg samhällsställning, som utan
stora ord hängiver sig och sedan finner stora ord hängiver sig och sedan finner
sig i att kastas bort. Kring sina perso¬ sig i att kastas bort. Kring sina perso¬
ner, vilkas replikskiften äro beundrans¬ ner, vilkas replikskiften äro beundrans¬
värda i blandningen av vek lyrik och värda i blandningen av vek lyrik och
hänsynslös realism gjuter S. en atmosfär hänsynslös realism gjuter S. en atmosfär
av fint nyanserade dämpade färger, den av fint nyanserade dämpade färger, den
stora gesten är fjärran frän hans konst. stora gesten är fjärran frän hans konst.
Enstaka gånger har han lâtit sociala syn¬ Enstaka gånger har han lâtit sociala syn¬
punkter göra sig gällande. punkter göra sig gällande.
Bland hans rikhaltiga dramatiska pro- Bland hans rikhaltiga dramatiska pro-
duktion märkas Alskog, med vilken han duktion märkas Alskog, med vilken han
1895 slog igenom och blev känd långt 1895 slog igenom och blev känd långt
utom sitt lands gränser. Den gavs senast utom sitt lands gränser. Den gavs senast
i söndags i svensk radio. Vidare Paracel¬ i söndags i svensk radio. Vidare Paracel¬
sus, enaktaren Litteratur, Intermezzo, sus, enaktaren Litteratur, Intermezzo,
Det vida landet, komedierna Professor Det vida landet, komedierna Professor
Bernardi och Fink und Füiederbusch samt Bernardi och Fink und Füiederbusch samt
den mycket omskrivna dramserien Rei¬ den mycket omskrivna dramserien Rei¬
gen, efter en ursprungligen 1900 skriven gen, efter en ursprungligen 1900 skriven
dialogserie. Bland hans noveller och ro¬ dialogserie. Bland hans noveller och ro¬
maner kunna nämnas Löjtnant Gustl, maner kunna nämnas Löjtnant Gustl,
Vägen ut i livet, Doktor Graesler, bad¬ Vägen ut i livet, Doktor Graesler, bad¬
äkare, och äkare, och