Arthur Schnitzler. Arthur Schnitzler.
Från Wien telegraferas: Från Wien telegraferas:
Arthur Schnitzler avled här vid Arthur Schnitzler avled här vid
sjutiden på onsdagsaftonen. sjutiden på onsdagsaftonen.
Dä Dä
författaren på eftermiddagen äter- författaren på eftermiddagen äter-
vände från en promenad, drabbades vände från en promenad, drabbades
han av slaganfall och avled utan att han av slaganfall och avled utan att
ha återfått medvetandet. ha återfått medvetandet.
Schnitz- Schnitz-
ler skulle i maj nästa år ha blivit 70 ler skulle i maj nästa år ha blivit 70
år gammal. år gammal.
Schnitzler hade under den senare Schnitzler hade under den senare
tiden rätt ofta uttalat inför vänner, tiden rätt ofta uttalat inför vänner,
att hans hjärta började svika. Som att hans hjärta började svika. Som
läkare var ju Schnitzler på det klara läkare var ju Schnitzler på det klara
med att krafterna började avtaga. med att krafterna började avtaga.
Han hade dock aldrig yppat nâgon Han hade dock aldrig yppat nâgon
fruktan för, att döden skulle vara nä- fruktan för, att döden skulle vara nä-
ra förestäende. ra förestäende.
Tvärtom var han Tvärtom var han
full av planer för framtiden, och han full av planer för framtiden, och han
arbetade varje dag från morgon till arbetade varje dag från morgon till
kväll. Just i dessa dagar var han kväll. Just i dessa dagar var han
i färd med att avsluta en omarbet- i färd med att avsluta en omarbet-
ning av "Verruf des Lebens”, pà vil¬ ning av "Verruf des Lebens”, pà vil¬
ket arbete han redan nätt till mitten ket arbete han redan nätt till mitten
av sista akten, då döden ryckte pen- av sista akten, då döden ryckte pen-
nan ur hans hand. En annan plan, nan ur hans hand. En annan plan,
han ivrigt sysselsatte sig med, var han ivrigt sysselsatte sig med, var
filmatiseringen av "Der junge Me¬ filmatiseringen av "Der junge Me¬
dardus", och han hade vunnit den dardus", och han hade vunnit den
kände skådespelaren Joseph Schild- kände skådespelaren Joseph Schild-
kraut för planen. De båda hade till- kraut för planen. De båda hade till-
sammans träffat förberedelser för sammans träffat förberedelser för
upptagning av filmen, men nu har upptagning av filmen, men nu har
alltsà ocksà denna plan strandat. alltsà ocksà denna plan strandat.
Intill det sista deltog Schnitzler Intill det sista deltog Schnitzler
livligt i Wiens teaterliv. Annu kväl- livligt i Wiens teaterliv. Annu kväl-
In förut hade han varit tillsammans In förut hade han varit tillsammans
med några vännen på en av teatrar- med några vännen på en av teatrar-
Till den världsberömde författa- Till den världsberömde författa-
rens stundande 70-arsdag hade stora rens stundande 70-arsdag hade stora
festligheter planerats. festligheter planerats.
Rörande begravningen ha ännu ic- Rörande begravningen ha ännu ic-
ke några bestämmelser träffats. Pro- ke några bestämmelser träffats. Pro-
fessorn vid Wiens akademi, d:r De¬ fessorn vid Wiens akademi, d:r De¬
litz, kommer att taga en dödsmask av litz, kommer att taga en dödsmask av
författaren. författaren.
Arthur Schnitzler var född 1862, Arthur Schnitzler var född 1862,
son till en berömd Wienläkare. Han son till en berömd Wienläkare. Han
tog medicine doktorsgraden 1885, och tog medicine doktorsgraden 1885, och
debuterade som skönlitterär förfat- debuterade som skönlitterär förfat-
tare år 1893. Sina största insatser tare år 1893. Sina största insatser
har han gjort som dramaturg. har han gjort som dramaturg.
hans i Sverige mest kända arbeten må hans i Sverige mest kända arbeten må
nämnas Anatolserien och Alskog. nämnas Anatolserien och Alskog.
WIEN, I., WOLLZEILE 11 WIEN, I., WOLLZEILE 11
TELEPHON R-23-0-43 TELEPHON R-23-0-43
illund illund
22 22
//0 193 //0 193
riksantikvarien att vidtaga de riksantikvarien att vidtaga de
atgärder,som han kan finna atgärder,som han kan finna
lämpliga. lämpliga.
—Arthur Schnitzler död. —Arthur Schnitzler död.
WIEN den 21. (TT) WIEN den 21. (TT)
Arthur Schnitzler avled här vid Arthur Schnitzler avled här vid
sjutiden på onsdagsaftonen. Då sjutiden på onsdagsaftonen. Då
författaren på eftermiddagen å- författaren på eftermiddagen å-
tervände från en promenad, drab. tervände från en promenad, drab.
bades han av slaganfall och av¬ bades han av slaganfall och av¬
led utan att ha âterfâtt medve¬ led utan att ha âterfâtt medve¬
tandet. Schnitzler skulle i maj tandet. Schnitzler skulle i maj
nästa år ha blivit 70 år gammal. nästa år ha blivit 70 år gammal.
Arthur Schnitzler var Wie¬ Arthur Schnitzler var Wie¬
nare, "prototypen” frestas man nare, "prototypen” frestas man
säga för lynnet hos innevåna- säga för lynnet hos innevåna-
ren i staden vid Donau, sâ- ren i staden vid Donau, sâ-
dan denne själv helst ser sig dan denne själv helst ser sig
och vill ses. Knappast har nå- och vill ses. Knappast har nå-
gon före eller efter nâtt upp gon före eller efter nâtt upp
till hans konst i skildringen av till hans konst i skildringen av
unge wienske bildade levnads¬ unge wienske bildade levnads¬
njutaren, blandningen av lätt- njutaren, blandningen av lätt-
sinnet, uppsluppenheten och sinnet, uppsluppenheten och
melankolin hos wienaren, som melankolin hos wienaren, som
är för reflekterad för att nöja är för reflekterad för att nöja
sig med förströelser eller för sig med förströelser eller för
att kunna gripas av en lidelse. att kunna gripas av en lidelse.
Den kvinnotyp, man möter Den kvinnotyp, man möter
hos S. företrädesvis, är därför hos S. företrädesvis, är därför
den stilla anspräkslösa unga den stilla anspräkslösa unga
flickan som utan patetiska upp- flickan som utan patetiska upp-
träden undergivet hänger sig träden undergivet hänger sig
och finner sig i att sedan kastas och finner sig i att sedan kastas
undan. undan.
Schnitzler drog uppmärk¬ Schnitzler drog uppmärk¬
samheten till sig genast vid sin samheten till sig genast vid sin
första bok, de graciösa dialo- första bok, de graciösa dialo-
gerna om Anatol”. Jon ele- gerna om Anatol”. Jon ele-
gante bortskämde hjälten, som gante bortskämde hjälten, som
söker en ny färgsensation till söker en ny färgsensation till
varje erotisk upplevelse och varje erotisk upplevelse och
koketterar svaghet och sensuell koketterar svaghet och sensuell
hypokondri, har säkerligen sig hypokondri, har säkerligen sig
tillförsäkrad odödlighet på sce- tillförsäkrad odödlighet på sce-
nen. nen.
Senare ha följt en rad skåde- Senare ha följt en rad skåde-
spel, uppförda även hos oss, så- spel, uppförda även hos oss, så-
som som
'Alskog', 'Alskog',
Paracelsus', Paracelsus',
Gröna papegojan’ m. fl. Gröna papegojan’ m. fl.
Mest uppseende Mest uppseende
väckte väckte
hans dialogserie (sà typisk hans dialogserie (sà typisk
för hans stil och form) "Rei¬ för hans stil och form) "Rei¬
gen” (ringdans), som författats gen” (ringdans), som författats
1896 men framfördes på scenen 1896 men framfördes på scenen
först 1921. Den föranledde häf- först 1921. Den föranledde häf-
tig diskussion och förbjöds pä tig diskussion och förbjöds pä
flera hâll av censuren. flera hâll av censuren.
Schnitzler var till börden jude Schnitzler var till börden jude
och till yrket läkare. Icke minst och till yrket läkare. Icke minst
i hans novellistik har efter hand i hans novellistik har efter hand
en social idévärld gjort sig skönj- en social idévärld gjort sig skönj-
bar och de framskridande åren bar och de framskridande åren
hade djupare än förr riktat hans hade djupare än förr riktat hans
tanke på de problem som hans tanke på de problem som hans
egen ras har att begrunda. egen ras har att begrunda.
OBSERVER“ OBSERVER“
I. österr. behördl. konzessioniertes I. österr. behördl. konzessioniertes
Unternehmen für Zeitungs-Ausschnitte Unternehmen für Zeitungs-Ausschnitte
WIEN, I., WOLLZEILE 11 WIEN, I., WOLLZEILE 11
TELEPHON R-23-0-43 TELEPHON R-23-0-43
VEN VEN
dehinge kans vanng dehinge kans vanng
10 193 10 193
napten n regeringens rotrogande. napten n regeringens rotrogande.
Arthur Schnitzler död. Arthur Schnitzler död.
WIEN, onsdag (T. T.) WIEN, onsdag (T. T.)
EV EV
Arthur Schnitzler avled här vil Arthur Schnitzler avled här vil
17-tiden på onsdagen. Dä författa¬ 17-tiden på onsdagen. Dä författa¬
ren pä eftermiddagen ätervänd ren pä eftermiddagen ätervänd
fran en promenad, drabbades han fran en promenad, drabbades han
av slaganfall och avled utan att hi av slaganfall och avled utan att hi
äterfätt medvetandet. Han var född äterfätt medvetandet. Han var född
1862 och skulle i maj nästa àr ha 1862 och skulle i maj nästa àr ha
blivit 70 àr gammal. blivit 70 àr gammal.
Schnitzler var altigenom wienare. Schnitzler var altigenom wienare.
hans författarskap âterges den särwien hans författarskap âterges den särwien
ska stämningen och för staden och dess ska stämningen och för staden och dess
invänare karaktäristiska kretsar och invänare karaktäristiska kretsar och
kynnen. Han har som knappast nâgon kynnen. Han har som knappast nâgon
fôre honom skildrat den unge wienaren, fôre honom skildrat den unge wienaren,
levnadsnjutaren, den rike bildade mau¬ levnadsnjutaren, den rike bildade mau¬
nen, vars särtecken är att vara en lätt¬ nen, vars särtecken är att vara en lätt¬
sinnig melankoliker, som reflekterar sinnig melankoliker, som reflekterar
alltför mycket för att nöja sig med för- alltför mycket för att nöja sig med för-
ströclser eller kunna gripas av en li- ströclser eller kunna gripas av en li-
delse. Kring sina personer gjute; delse. Kring sina personer gjute;
Schnitzler en atmosfär av fint nyanse¬ Schnitzler en atmosfär av fint nyanse¬
rade ,dämpade färger: det vilda ac rade ,dämpade färger: det vilda ac
upphöjaa är fjärran från hans konst, upphöjaa är fjärran från hans konst,
som stâr miniatyren nära. Hans mest som stâr miniatyren nära. Hans mest
typiska form kan man anse den dialo typiska form kan man anse den dialo
giserade novellen efter franskt mönster giserade novellen efter franskt mönster
vara. Han nyttjar gärna suggestion och vara. Han nyttjar gärna suggestion och
dylika fenomen som motiv. Enstaki dylika fenomen som motiv. Enstaki
ganger lâter han sociala synpunkter ganger lâter han sociala synpunkter
göra sig gällande, och under hans sena- göra sig gällande, och under hans sena-
re âr ha de judiska problemen ute'ort re âr ha de judiska problemen ute'ort
huvudsporsmal i hans verk. huvudsporsmal i hans verk.
Från Wien telegraferas: Från Wien telegraferas:
Arthur Schnitzler avled här vid Arthur Schnitzler avled här vid
sjutiden på onsdagsaftonen. sjutiden på onsdagsaftonen.
Dä Dä
författaren på eftermiddagen äter- författaren på eftermiddagen äter-
vände från en promenad, drabbades vände från en promenad, drabbades
han av slaganfall och avled utan att han av slaganfall och avled utan att
ha återfått medvetandet. ha återfått medvetandet.
Schnitz- Schnitz-
ler skulle i maj nästa år ha blivit 70 ler skulle i maj nästa år ha blivit 70
år gammal. år gammal.
Schnitzler hade under den senare Schnitzler hade under den senare
tiden rätt ofta uttalat inför vänner, tiden rätt ofta uttalat inför vänner,
att hans hjärta började svika. Som att hans hjärta började svika. Som
läkare var ju Schnitzler på det klara läkare var ju Schnitzler på det klara
med att krafterna började avtaga. med att krafterna började avtaga.
Han hade dock aldrig yppat nâgon Han hade dock aldrig yppat nâgon
fruktan för, att döden skulle vara nä- fruktan för, att döden skulle vara nä-
ra förestäende. ra förestäende.
Tvärtom var han Tvärtom var han
full av planer för framtiden, och han full av planer för framtiden, och han
arbetade varje dag från morgon till arbetade varje dag från morgon till
kväll. Just i dessa dagar var han kväll. Just i dessa dagar var han
i färd med att avsluta en omarbet- i färd med att avsluta en omarbet-
ning av "Verruf des Lebens”, pà vil¬ ning av "Verruf des Lebens”, pà vil¬
ket arbete han redan nätt till mitten ket arbete han redan nätt till mitten
av sista akten, då döden ryckte pen- av sista akten, då döden ryckte pen-
nan ur hans hand. En annan plan, nan ur hans hand. En annan plan,
han ivrigt sysselsatte sig med, var han ivrigt sysselsatte sig med, var
filmatiseringen av "Der junge Me¬ filmatiseringen av "Der junge Me¬
dardus", och han hade vunnit den dardus", och han hade vunnit den
kände skådespelaren Joseph Schild- kände skådespelaren Joseph Schild-
kraut för planen. De båda hade till- kraut för planen. De båda hade till-
sammans träffat förberedelser för sammans träffat förberedelser för
upptagning av filmen, men nu har upptagning av filmen, men nu har
alltsà ocksà denna plan strandat. alltsà ocksà denna plan strandat.
Intill det sista deltog Schnitzler Intill det sista deltog Schnitzler
livligt i Wiens teaterliv. Annu kväl- livligt i Wiens teaterliv. Annu kväl-
In förut hade han varit tillsammans In förut hade han varit tillsammans
med några vännen på en av teatrar- med några vännen på en av teatrar-
Till den världsberömde författa- Till den världsberömde författa-
rens stundande 70-arsdag hade stora rens stundande 70-arsdag hade stora
festligheter planerats. festligheter planerats.
Rörande begravningen ha ännu ic- Rörande begravningen ha ännu ic-
ke några bestämmelser träffats. Pro- ke några bestämmelser träffats. Pro-
fessorn vid Wiens akademi, d:r De¬ fessorn vid Wiens akademi, d:r De¬
litz, kommer att taga en dödsmask av litz, kommer att taga en dödsmask av
författaren. författaren.
Arthur Schnitzler var född 1862, Arthur Schnitzler var född 1862,
son till en berömd Wienläkare. Han son till en berömd Wienläkare. Han
tog medicine doktorsgraden 1885, och tog medicine doktorsgraden 1885, och
debuterade som skönlitterär förfat- debuterade som skönlitterär förfat-
tare år 1893. Sina största insatser tare år 1893. Sina största insatser
har han gjort som dramaturg. har han gjort som dramaturg.
hans i Sverige mest kända arbeten må hans i Sverige mest kända arbeten må
nämnas Anatolserien och Alskog. nämnas Anatolserien och Alskog.
WIEN, I., WOLLZEILE 11 WIEN, I., WOLLZEILE 11
TELEPHON R-23-0-43 TELEPHON R-23-0-43
illund illund
22 22
//0 193 //0 193
riksantikvarien att vidtaga de riksantikvarien att vidtaga de
atgärder,som han kan finna atgärder,som han kan finna
lämpliga. lämpliga.
—Arthur Schnitzler död. —Arthur Schnitzler död.
WIEN den 21. (TT) WIEN den 21. (TT)
Arthur Schnitzler avled här vid Arthur Schnitzler avled här vid
sjutiden på onsdagsaftonen. Då sjutiden på onsdagsaftonen. Då
författaren på eftermiddagen å- författaren på eftermiddagen å-
tervände från en promenad, drab. tervände från en promenad, drab.
bades han av slaganfall och av¬ bades han av slaganfall och av¬
led utan att ha âterfâtt medve¬ led utan att ha âterfâtt medve¬
tandet. Schnitzler skulle i maj tandet. Schnitzler skulle i maj
nästa år ha blivit 70 år gammal. nästa år ha blivit 70 år gammal.
Arthur Schnitzler var Wie¬ Arthur Schnitzler var Wie¬
nare, "prototypen” frestas man nare, "prototypen” frestas man
säga för lynnet hos innevåna- säga för lynnet hos innevåna-
ren i staden vid Donau, sâ- ren i staden vid Donau, sâ-
dan denne själv helst ser sig dan denne själv helst ser sig
och vill ses. Knappast har nå- och vill ses. Knappast har nå-
gon före eller efter nâtt upp gon före eller efter nâtt upp
till hans konst i skildringen av till hans konst i skildringen av
unge wienske bildade levnads¬ unge wienske bildade levnads¬
njutaren, blandningen av lätt- njutaren, blandningen av lätt-
sinnet, uppsluppenheten och sinnet, uppsluppenheten och
melankolin hos wienaren, som melankolin hos wienaren, som
är för reflekterad för att nöja är för reflekterad för att nöja
sig med förströelser eller för sig med förströelser eller för
att kunna gripas av en lidelse. att kunna gripas av en lidelse.
Den kvinnotyp, man möter Den kvinnotyp, man möter
hos S. företrädesvis, är därför hos S. företrädesvis, är därför
den stilla anspräkslösa unga den stilla anspräkslösa unga
flickan som utan patetiska upp- flickan som utan patetiska upp-
träden undergivet hänger sig träden undergivet hänger sig
och finner sig i att sedan kastas och finner sig i att sedan kastas
undan. undan.
Schnitzler drog uppmärk¬ Schnitzler drog uppmärk¬
samheten till sig genast vid sin samheten till sig genast vid sin
första bok, de graciösa dialo- första bok, de graciösa dialo-
gerna om Anatol”. Jon ele- gerna om Anatol”. Jon ele-
gante bortskämde hjälten, som gante bortskämde hjälten, som
söker en ny färgsensation till söker en ny färgsensation till
varje erotisk upplevelse och varje erotisk upplevelse och
koketterar svaghet och sensuell koketterar svaghet och sensuell
hypokondri, har säkerligen sig hypokondri, har säkerligen sig
tillförsäkrad odödlighet på sce- tillförsäkrad odödlighet på sce-
nen. nen.
Senare ha följt en rad skåde- Senare ha följt en rad skåde-
spel, uppförda även hos oss, så- spel, uppförda även hos oss, så-
som som
'Alskog', 'Alskog',
Paracelsus', Paracelsus',
Gröna papegojan’ m. fl. Gröna papegojan’ m. fl.
Mest uppseende Mest uppseende
väckte väckte
hans dialogserie (sà typisk hans dialogserie (sà typisk
för hans stil och form) "Rei¬ för hans stil och form) "Rei¬
gen” (ringdans), som författats gen” (ringdans), som författats
1896 men framfördes på scenen 1896 men framfördes på scenen
först 1921. Den föranledde häf- först 1921. Den föranledde häf-
tig diskussion och förbjöds pä tig diskussion och förbjöds pä
flera hâll av censuren. flera hâll av censuren.
Schnitzler var till börden jude Schnitzler var till börden jude
och till yrket läkare. Icke minst och till yrket läkare. Icke minst
i hans novellistik har efter hand i hans novellistik har efter hand
en social idévärld gjort sig skönj- en social idévärld gjort sig skönj-
bar och de framskridande åren bar och de framskridande åren
hade djupare än förr riktat hans hade djupare än förr riktat hans
tanke på de problem som hans tanke på de problem som hans
egen ras har att begrunda. egen ras har att begrunda.
OBSERVER“ OBSERVER“
I. österr. behördl. konzessioniertes I. österr. behördl. konzessioniertes
Unternehmen für Zeitungs-Ausschnitte Unternehmen für Zeitungs-Ausschnitte
WIEN, I., WOLLZEILE 11 WIEN, I., WOLLZEILE 11
TELEPHON R-23-0-43 TELEPHON R-23-0-43
VEN VEN
dehinge kans vanng dehinge kans vanng
10 193 10 193
napten n regeringens rotrogande. napten n regeringens rotrogande.
Arthur Schnitzler död. Arthur Schnitzler död.
WIEN, onsdag (T. T.) WIEN, onsdag (T. T.)
EV EV
Arthur Schnitzler avled här vil Arthur Schnitzler avled här vil
17-tiden på onsdagen. Dä författa¬ 17-tiden på onsdagen. Dä författa¬
ren pä eftermiddagen ätervänd ren pä eftermiddagen ätervänd
fran en promenad, drabbades han fran en promenad, drabbades han
av slaganfall och avled utan att hi av slaganfall och avled utan att hi
äterfätt medvetandet. Han var född äterfätt medvetandet. Han var född
1862 och skulle i maj nästa àr ha 1862 och skulle i maj nästa àr ha
blivit 70 àr gammal. blivit 70 àr gammal.
Schnitzler var altigenom wienare. Schnitzler var altigenom wienare.
hans författarskap âterges den särwien hans författarskap âterges den särwien
ska stämningen och för staden och dess ska stämningen och för staden och dess
invänare karaktäristiska kretsar och invänare karaktäristiska kretsar och
kynnen. Han har som knappast nâgon kynnen. Han har som knappast nâgon
fôre honom skildrat den unge wienaren, fôre honom skildrat den unge wienaren,
levnadsnjutaren, den rike bildade mau¬ levnadsnjutaren, den rike bildade mau¬
nen, vars särtecken är att vara en lätt¬ nen, vars särtecken är att vara en lätt¬
sinnig melankoliker, som reflekterar sinnig melankoliker, som reflekterar
alltför mycket för att nöja sig med för- alltför mycket för att nöja sig med för-
ströclser eller kunna gripas av en li- ströclser eller kunna gripas av en li-
delse. Kring sina personer gjute; delse. Kring sina personer gjute;
Schnitzler en atmosfär av fint nyanse¬ Schnitzler en atmosfär av fint nyanse¬
rade ,dämpade färger: det vilda ac rade ,dämpade färger: det vilda ac
upphöjaa är fjärran från hans konst, upphöjaa är fjärran från hans konst,
som stâr miniatyren nära. Hans mest som stâr miniatyren nära. Hans mest
typiska form kan man anse den dialo typiska form kan man anse den dialo
giserade novellen efter franskt mönster giserade novellen efter franskt mönster
vara. Han nyttjar gärna suggestion och vara. Han nyttjar gärna suggestion och
dylika fenomen som motiv. Enstaki dylika fenomen som motiv. Enstaki
ganger lâter han sociala synpunkter ganger lâter han sociala synpunkter
göra sig gällande, och under hans sena- göra sig gällande, och under hans sena-
re âr ha de judiska problemen ute'ort re âr ha de judiska problemen ute'ort
huvudsporsmal i hans verk. huvudsporsmal i hans verk.