193 193
sIK sIK
musenm. musenm.
ileralur ileralur
Arthur Schnitzler Arthur Schnitzler
dod. dod.
Bob a Bob a
25 25
WIEN, 21 okt. (F.N.B.) Författaren WIEN, 21 okt. (F.N.B.) Författaren
Arthur Schnt svled vid 7-tiden pä Arthur Schnt svled vid 7-tiden pä
onsdagsaftonen. Då författaren pä efter- onsdagsaftonen. Då författaren pä efter-
middagen återvände frán en promenad, middagen återvände frán en promenad,
drabbades han av ett slaganfall och avled drabbades han av ett slaganfall och avled
utan att ha áterfátt medverandet. Schnitz¬ utan att ha áterfátt medverandet. Schnitz¬
ler skulle i maj nästa år ha blivit 70 ár ler skulle i maj nästa år ha blivit 70 ár
gammal. gammal.
Arthur Schnitzler föddes den 15 maj Arthur Schnitzler föddes den 15 maj
1862 i Wien uch promoverades àr 1885 1862 i Wien uch promoverades àr 1885
till med. doktor, men egnade sig snurt till med. doktor, men egnade sig snurt
uteslutande ét litteraturen. Han debute- uteslutande ét litteraturen. Han debute-
rade àr 1893 med en serie enaktare „Ana¬ rade àr 1893 med en serie enaktare „Ana¬
tol". uv vilka flera uppförts även pá sven- tol". uv vilka flera uppförts även pá sven-
ska. Do ziva genom oin stůmning av fri- ska. Do ziva genom oin stůmning av fri-
volitet, gratio och emak en karaktáristik volitet, gratio och emak en karaktáristik
av sin författares egenskaper och avsik- av sin författares egenskaper och avsik-
ter. För testern har han författat ett ter. För testern har han författat ett
otal skädespel. otal skädespel.
Schnitzler är wienaro alltigenom och Schnitzler är wienaro alltigenom och
fá ha som han skildrat den unze wienska fá ha som han skildrat den unze wienska
levuadsnjutaren. den rike bildade man- levuadsnjutaren. den rike bildade man-
nen. vars sürsilda kännetecken är att nen. vars sürsilda kännetecken är att
vara en látteinniz me’ankoliker. Som vara en látteinniz me’ankoliker. Som
metbild ställer Schnitzler den blida, an¬ metbild ställer Schnitzler den blida, an¬
eprákelösa. obetvdliva unua flickan. i lác eprákelösa. obetvdliva unua flickan. i lác
amhllestlluin, om utan stora ord amhllestlluin, om utan stora ord
hängiver sig och sedan finner sig i att hängiver sig och sedan finner sig i att
kastaa hort. Läkare till sin utbildnina kastaa hort. Läkare till sin utbildnina
har han gärna nyttjat suggestion och dy har han gärna nyttjat suggestion och dy
lika fenomen som motiv. liksom man lika fenomen som motiv. liksom man
hans karaktärsteckning ofta mürker den hans karaktärsteckning ofta mürker den
erlarne läkarens försonliga levnadsvishet. erlarne läkarens försonliga levnadsvishet.
Någon zäng har han även lätit sociala Någon zäng har han även lätit sociala
«vapunkter och judiska problem utgöra «vapunkter och judiska problem utgöra
huvudspör-mälen. huvudspör-mälen.
Kring sina personer. vilkas replikskif- Kring sina personer. vilkas replikskif-
ten üro beundransvärda i blandninzen av ten üro beundransvärda i blandninzen av
vek lyrik och hänsvnslös realism. gjuter vek lyrik och hänsvnslös realism. gjuter
Schnitzler en atmosfür av fint nyanserade Schnitzler en atmosfür av fint nyanserade
dümpade färuer: den stora gesten. del dümpade färuer: den stora gesten. del
vilda och det upphöjda är fjärran frän vilda och det upphöjda är fjärran frän
hans konet, som star miniatyren nära. hans konet, som star miniatyren nära.
Som hans mest typi'e form kan man an- Som hans mest typi'e form kan man an-
se den diatogiserade novellen efter franskt se den diatogiserade novellen efter franskt
mönster. aupassad tili det rokokoartado i mönster. aupassad tili det rokokoartado i
det österrikiska huvudstadslivel, med det österrikiska huvudstadslivel, med
klokhet. förstacnde, vekhet, resignerad klokhet. förstacnde, vekhet, resignerad
ironi som huvadbestárddelarna, och en ironi som huvadbestárddelarna, och en
lvricht farzad, men träffande och eukel lvricht farzad, men träffande och eukel
form. form.
Ausschnitt aus: Ausschnitt aus:
vom: vom:
Nebtarblerd Nebtarblerd
/0 193 /0 193
ten den 23 oktober 1931. ten den 23 oktober 1931.
Arthur Schnitzler död. Arthur Schnitzler död.
Arthur Schnitzler. Arthur Schnitzler.
Arthur Schnitzler avled 1 Wien Arthur Schnitzler avled 1 Wien
vid 7-tiden på onsdagsaftonen. Dà vid 7-tiden på onsdagsaftonen. Dà
författaren på eftermiddagen äter¬ författaren på eftermiddagen äter¬
vände från en promeuad, drabba¬ vände från en promeuad, drabba¬
des han av slaganfall och avled des han av slaganfall och avled
utau att ha återfâtt medvetandet. utau att ha återfâtt medvetandet.
Schnitzler skulle i maj nästa år ha Schnitzler skulle i maj nästa år ha
blivit 70 år gammal. blivit 70 år gammal.
Arthur Schnitzler var en bety¬ Arthur Schnitzler var en bety¬
dande dramatisk författare. Det dande dramatisk författare. Det
som gjorde hans författarskap och som gjorde hans författarskap och
speciellt hans sceniska alster sà speciellt hans sceniska alster sà
fängslande var en egenartad bland¬ fängslande var en egenartad bland¬
ning av frivolitet, sarkasm, ömhet ning av frivolitet, sarkasm, ömhet
och vemod. Atmosfären i hans skå- och vemod. Atmosfären i hans skå-
despel — och speciellt i de med despel — och speciellt i de med
teknisk bravur formade enaktarna teknisk bravur formade enaktarna
har nog i regeln mera av driv¬ har nog i regeln mera av driv¬
husluft än av fjällvind, men det husluft än av fjällvind, men det
mästerskap med vilket han fängat mästerskap med vilket han fängat
en viss tidstyp — njutningsmänni- en viss tidstyp — njutningsmänni-
skan med en bottensats av telan¬ skan med en bottensats av telan¬
koli — är oomtvistlig. Det är den koli — är oomtvistlig. Det är den
nagot moraliskt anfrätte, men nagot moraliskt anfrätte, men
ulskvärde ulskvärde
levnadskonstnären", levnadskonstnären",
som ar hjalten manga av hans som ar hjalten manga av hans
teuterstycken och i hans noveller. teuterstycken och i hans noveller.
en del av sina skâdespel an¬ en del av sina skâdespel an¬
grej han våldsamt den officiella grej han våldsamt den officiella
moralen, och han skaffade sig sü¬ moralen, och han skaffade sig sü¬
kerligen därigenom mänga fiender. kerligen därigenom mänga fiender.
Vid upprepade tillfällen kom det Vid upprepade tillfällen kom det
till allvarliga intermezzon, dà hans till allvarliga intermezzon, dà hans
Reigen" uppfördes i Wien, och Reigen" uppfördes i Wien, och
teutern stod under strüng bevak¬ teutern stod under strüng bevak¬
ning av polis och militär. Publi¬ ning av polis och militär. Publi¬
ken stod alltid delad i två parter, ken stod alltid delad i två parter,
den ena för, den andra mot Schnitz¬ den ena för, den andra mot Schnitz¬
ler. Nu var det ju så att Schnitz¬ ler. Nu var det ju så att Schnitz¬
ler hade judeblod i ådrorna, och ler hade judeblod i ådrorna, och
att en jude kom och häcklade den att en jude kom och häcklade den
tyska moralen var ju förskräck- tyska moralen var ju förskräck-
ligt! ligt!
OBSERVERG OBSERVERG
l. österr. behördl. konzessioniertes l. österr. behördl. konzessioniertes
Unternehmen für Zeitungs-Ausschnitte Unternehmen für Zeitungs-Ausschnitte
WIEN, I., WOLLZELE 1 WIEN, I., WOLLZELE 1
TELEPHON R-23-0-43 TELEPHON R-23-0-43
Ausschnitt aus: Ausschnitt aus:
lt lt
/10 10 /10 10
Arthur Schnitzler Arthur Schnitzler
död. död.
Den österrikiske författaren Arthur Den österrikiske författaren Arthur
Schnitzler avled som bekant på onsdags¬ Schnitzler avled som bekant på onsdags¬
kvällen i sin födelsestad, Wien, som just kvällen i sin födelsestad, Wien, som just
stod i begrepp att till vâren fira den stod i begrepp att till vâren fira den
uppburne diktarens 70-årsdag. Schnitz¬ uppburne diktarens 70-årsdag. Schnitz¬
ler som gjort sig ett namn över hela ler som gjort sig ett namn över hela
den civiliserade världen, hade tidigt till¬ den civiliserade världen, hade tidigt till¬
ügnat sig en förnämlig scenisk teknik, ügnat sig en förnämlig scenisk teknik,
vars ursprung dock var franskt. Det vars ursprung dock var franskt. Det
är ocksà på det dramatiska området S. är ocksà på det dramatiska området S.
nätt berömmelse över hela världen nätt berömmelse över hela världen
churu han även sysslat som romanför- churu han även sysslat som romanför-
fattare och novellist. Bland mera be¬ fattare och novellist. Bland mera be¬
märkta dramatiska verk intar "Alskog" märkta dramatiska verk intar "Alskog"
ätminstone i Sverge — en framskju- ätminstone i Sverge — en framskju-
ten plats. Vidare har här i landet upp- ten plats. Vidare har här i landet upp-
förts sådana pjäser som "Anatolcykeln, förts sådana pjäser som "Anatolcykeln,
"Professor Bernhardi", "Gröna papego¬ "Professor Bernhardi", "Gröna papego¬
jan" och "Den stora scenen”. I den jan" och "Den stora scenen”. I den
sistnämnda berör S. ett av sina älsk- sistnämnda berör S. ett av sina älsk-
lingsämnen: teatern, som han ägnade lingsämnen: teatern, som han ägnade
hela sitt liv. 1 sin rika produktion grup- hela sitt liv. 1 sin rika produktion grup-
perar han ett myller av wienska gestal¬ perar han ett myller av wienska gestal¬
ter, ty Wien var för honom allt och ter, ty Wien var för honom allt och
Alskog" (Liebelei), har han bl. a. fän- Alskog" (Liebelei), har han bl. a. fän-
gat den wienska stämningen ay lätt- gat den wienska stämningen ay lätt-
sinne och svårmod. sinne och svårmod.
En diktarfurste har äter gått ur tiden En diktarfurste har äter gått ur tiden
sIK sIK
musenm. musenm.
ileralur ileralur
Arthur Schnitzler Arthur Schnitzler
dod. dod.
Bob a Bob a
25 25
WIEN, 21 okt. (F.N.B.) Författaren WIEN, 21 okt. (F.N.B.) Författaren
Arthur Schnt svled vid 7-tiden pä Arthur Schnt svled vid 7-tiden pä
onsdagsaftonen. Då författaren pä efter- onsdagsaftonen. Då författaren pä efter-
middagen återvände frán en promenad, middagen återvände frán en promenad,
drabbades han av ett slaganfall och avled drabbades han av ett slaganfall och avled
utan att ha áterfátt medverandet. Schnitz¬ utan att ha áterfátt medverandet. Schnitz¬
ler skulle i maj nästa år ha blivit 70 ár ler skulle i maj nästa år ha blivit 70 ár
gammal. gammal.
Arthur Schnitzler föddes den 15 maj Arthur Schnitzler föddes den 15 maj
1862 i Wien uch promoverades àr 1885 1862 i Wien uch promoverades àr 1885
till med. doktor, men egnade sig snurt till med. doktor, men egnade sig snurt
uteslutande ét litteraturen. Han debute- uteslutande ét litteraturen. Han debute-
rade àr 1893 med en serie enaktare „Ana¬ rade àr 1893 med en serie enaktare „Ana¬
tol". uv vilka flera uppförts även pá sven- tol". uv vilka flera uppförts även pá sven-
ska. Do ziva genom oin stůmning av fri- ska. Do ziva genom oin stůmning av fri-
volitet, gratio och emak en karaktáristik volitet, gratio och emak en karaktáristik
av sin författares egenskaper och avsik- av sin författares egenskaper och avsik-
ter. För testern har han författat ett ter. För testern har han författat ett
otal skädespel. otal skädespel.
Schnitzler är wienaro alltigenom och Schnitzler är wienaro alltigenom och
fá ha som han skildrat den unze wienska fá ha som han skildrat den unze wienska
levuadsnjutaren. den rike bildade man- levuadsnjutaren. den rike bildade man-
nen. vars sürsilda kännetecken är att nen. vars sürsilda kännetecken är att
vara en látteinniz me’ankoliker. Som vara en látteinniz me’ankoliker. Som
metbild ställer Schnitzler den blida, an¬ metbild ställer Schnitzler den blida, an¬
eprákelösa. obetvdliva unua flickan. i lác eprákelösa. obetvdliva unua flickan. i lác
amhllestlluin, om utan stora ord amhllestlluin, om utan stora ord
hängiver sig och sedan finner sig i att hängiver sig och sedan finner sig i att
kastaa hort. Läkare till sin utbildnina kastaa hort. Läkare till sin utbildnina
har han gärna nyttjat suggestion och dy har han gärna nyttjat suggestion och dy
lika fenomen som motiv. liksom man lika fenomen som motiv. liksom man
hans karaktärsteckning ofta mürker den hans karaktärsteckning ofta mürker den
erlarne läkarens försonliga levnadsvishet. erlarne läkarens försonliga levnadsvishet.
Någon zäng har han även lätit sociala Någon zäng har han även lätit sociala
«vapunkter och judiska problem utgöra «vapunkter och judiska problem utgöra
huvudspör-mälen. huvudspör-mälen.
Kring sina personer. vilkas replikskif- Kring sina personer. vilkas replikskif-
ten üro beundransvärda i blandninzen av ten üro beundransvärda i blandninzen av
vek lyrik och hänsvnslös realism. gjuter vek lyrik och hänsvnslös realism. gjuter
Schnitzler en atmosfür av fint nyanserade Schnitzler en atmosfür av fint nyanserade
dümpade färuer: den stora gesten. del dümpade färuer: den stora gesten. del
vilda och det upphöjda är fjärran frän vilda och det upphöjda är fjärran frän
hans konet, som star miniatyren nära. hans konet, som star miniatyren nära.
Som hans mest typi'e form kan man an- Som hans mest typi'e form kan man an-
se den diatogiserade novellen efter franskt se den diatogiserade novellen efter franskt
mönster. aupassad tili det rokokoartado i mönster. aupassad tili det rokokoartado i
det österrikiska huvudstadslivel, med det österrikiska huvudstadslivel, med
klokhet. förstacnde, vekhet, resignerad klokhet. förstacnde, vekhet, resignerad
ironi som huvadbestárddelarna, och en ironi som huvadbestárddelarna, och en
lvricht farzad, men träffande och eukel lvricht farzad, men träffande och eukel
form. form.
Ausschnitt aus: Ausschnitt aus:
vom: vom:
Nebtarblerd Nebtarblerd
/0 193 /0 193
ten den 23 oktober 1931. ten den 23 oktober 1931.
Arthur Schnitzler död. Arthur Schnitzler död.
Arthur Schnitzler. Arthur Schnitzler.
Arthur Schnitzler avled 1 Wien Arthur Schnitzler avled 1 Wien
vid 7-tiden på onsdagsaftonen. Dà vid 7-tiden på onsdagsaftonen. Dà
författaren på eftermiddagen äter¬ författaren på eftermiddagen äter¬
vände från en promeuad, drabba¬ vände från en promeuad, drabba¬
des han av slaganfall och avled des han av slaganfall och avled
utau att ha återfâtt medvetandet. utau att ha återfâtt medvetandet.
Schnitzler skulle i maj nästa år ha Schnitzler skulle i maj nästa år ha
blivit 70 år gammal. blivit 70 år gammal.
Arthur Schnitzler var en bety¬ Arthur Schnitzler var en bety¬
dande dramatisk författare. Det dande dramatisk författare. Det
som gjorde hans författarskap och som gjorde hans författarskap och
speciellt hans sceniska alster sà speciellt hans sceniska alster sà
fängslande var en egenartad bland¬ fängslande var en egenartad bland¬
ning av frivolitet, sarkasm, ömhet ning av frivolitet, sarkasm, ömhet
och vemod. Atmosfären i hans skå- och vemod. Atmosfären i hans skå-
despel — och speciellt i de med despel — och speciellt i de med
teknisk bravur formade enaktarna teknisk bravur formade enaktarna
har nog i regeln mera av driv¬ har nog i regeln mera av driv¬
husluft än av fjällvind, men det husluft än av fjällvind, men det
mästerskap med vilket han fängat mästerskap med vilket han fängat
en viss tidstyp — njutningsmänni- en viss tidstyp — njutningsmänni-
skan med en bottensats av telan¬ skan med en bottensats av telan¬
koli — är oomtvistlig. Det är den koli — är oomtvistlig. Det är den
nagot moraliskt anfrätte, men nagot moraliskt anfrätte, men
ulskvärde ulskvärde
levnadskonstnären", levnadskonstnären",
som ar hjalten manga av hans som ar hjalten manga av hans
teuterstycken och i hans noveller. teuterstycken och i hans noveller.
en del av sina skâdespel an¬ en del av sina skâdespel an¬
grej han våldsamt den officiella grej han våldsamt den officiella
moralen, och han skaffade sig sü¬ moralen, och han skaffade sig sü¬
kerligen därigenom mänga fiender. kerligen därigenom mänga fiender.
Vid upprepade tillfällen kom det Vid upprepade tillfällen kom det
till allvarliga intermezzon, dà hans till allvarliga intermezzon, dà hans
Reigen" uppfördes i Wien, och Reigen" uppfördes i Wien, och
teutern stod under strüng bevak¬ teutern stod under strüng bevak¬
ning av polis och militär. Publi¬ ning av polis och militär. Publi¬
ken stod alltid delad i två parter, ken stod alltid delad i två parter,
den ena för, den andra mot Schnitz¬ den ena för, den andra mot Schnitz¬
ler. Nu var det ju så att Schnitz¬ ler. Nu var det ju så att Schnitz¬
ler hade judeblod i ådrorna, och ler hade judeblod i ådrorna, och
att en jude kom och häcklade den att en jude kom och häcklade den
tyska moralen var ju förskräck- tyska moralen var ju förskräck-
ligt! ligt!
OBSERVERG OBSERVERG
l. österr. behördl. konzessioniertes l. österr. behördl. konzessioniertes
Unternehmen für Zeitungs-Ausschnitte Unternehmen für Zeitungs-Ausschnitte
WIEN, I., WOLLZELE 1 WIEN, I., WOLLZELE 1
TELEPHON R-23-0-43 TELEPHON R-23-0-43
Ausschnitt aus: Ausschnitt aus:
lt lt
/10 10 /10 10
Arthur Schnitzler Arthur Schnitzler
död. död.
Den österrikiske författaren Arthur Den österrikiske författaren Arthur
Schnitzler avled som bekant på onsdags¬ Schnitzler avled som bekant på onsdags¬
kvällen i sin födelsestad, Wien, som just kvällen i sin födelsestad, Wien, som just
stod i begrepp att till vâren fira den stod i begrepp att till vâren fira den
uppburne diktarens 70-årsdag. Schnitz¬ uppburne diktarens 70-årsdag. Schnitz¬
ler som gjort sig ett namn över hela ler som gjort sig ett namn över hela
den civiliserade världen, hade tidigt till¬ den civiliserade världen, hade tidigt till¬
ügnat sig en förnämlig scenisk teknik, ügnat sig en förnämlig scenisk teknik,
vars ursprung dock var franskt. Det vars ursprung dock var franskt. Det
är ocksà på det dramatiska området S. är ocksà på det dramatiska området S.
nätt berömmelse över hela världen nätt berömmelse över hela världen
churu han även sysslat som romanför- churu han även sysslat som romanför-
fattare och novellist. Bland mera be¬ fattare och novellist. Bland mera be¬
märkta dramatiska verk intar "Alskog" märkta dramatiska verk intar "Alskog"
ätminstone i Sverge — en framskju- ätminstone i Sverge — en framskju-
ten plats. Vidare har här i landet upp- ten plats. Vidare har här i landet upp-
förts sådana pjäser som "Anatolcykeln, förts sådana pjäser som "Anatolcykeln,
"Professor Bernhardi", "Gröna papego¬ "Professor Bernhardi", "Gröna papego¬
jan" och "Den stora scenen”. I den jan" och "Den stora scenen”. I den
sistnämnda berör S. ett av sina älsk- sistnämnda berör S. ett av sina älsk-
lingsämnen: teatern, som han ägnade lingsämnen: teatern, som han ägnade
hela sitt liv. 1 sin rika produktion grup- hela sitt liv. 1 sin rika produktion grup-
perar han ett myller av wienska gestal¬ perar han ett myller av wienska gestal¬
ter, ty Wien var för honom allt och ter, ty Wien var för honom allt och
Alskog" (Liebelei), har han bl. a. fän- Alskog" (Liebelei), har han bl. a. fän-
gat den wienska stämningen ay lätt- gat den wienska stämningen ay lätt-
sinne och svårmod. sinne och svårmod.
En diktarfurste har äter gått ur tiden En diktarfurste har äter gått ur tiden