31. Fraeulein Else
—
—
OBSERVER
I. österr. behördl. konzessioniertes
Unternehmen für Zeitungs-Ausschnitte
WIEN, I., WOLLZBLLE 11
TELEPHON R-23-0-43
Ausschnitt aus:
70 185
W0
Böcker som döda.
Den bekante österrikiske författaren Ar¬
thur Schnitzler, som nyligen avled, utgav för
nägra är sedan en novell med titeln Fräu¬
lein Else“. Nägon tid senare sköt sig förfat¬
tarens 20-áriga dotter Lilly, som var gift
med en italiensk officer, i eitt hem 1 Venedig.
Den danska författarinnan Karen Stampe
Bendix, vilken genom mänga ár varit knuten
till familjen Schnitzler med vänskapsband,
berättar nu i Politiken, att denna novell del¬
vis var orsaken till dotterne självmord.
Denna fina själsstudie, skriver författarinnan,
som skildrar alla de egendomliga, halvklara
känslor, vilka med omutlig konsekvens kun
na föra en ung flicka i döden för egen hand
en mästerlig skildring, com nästan kan
uppfattas som självmordets apoteos — har
antagligen elagit rot i nägon dunkel vrá av
benncs stämhingsliv och tilisammans med den
förmodade kärlekskonflikten och det sä kal¬
ade faderskomplexet logiskt och obönhörligt
beseglat hennes öde.
Novellen är talangfullt skriven men av
allt att döma ekulle författarne helst ha ön¬
skat, att han aldrig skrivit den, fastän den
ökade hans berömmelse. Den danska för¬
fattarinnan berättar nämligen ocksä, hur
Arthur Schnitzler tog sin del av ansvaret för
detterns död:
Frän en gemensam vän, som just dä vis¬
tades i staden, vet jag, att den till yttersta
gräns annars sà lugne och självbehärskade
Arthur Schniztler för första gängen i eitt jiv
hemföll ät paroxysmer. Palatset, i vilket
hans dotter läg död, genljöd av hans jäm¬
merrop och förbannelser. Dagen därpä äter¬
vände han till Wien, stilla och förstenad
han hade pä ett dygn förvandlats till gubbe.
En norck tidning tillägger: Inte alla för¬
fattare, vilka med eller utan talang rota
själens lönnkamrar, ästadkomma verkningar
lika enabba och lika eynliga som här. Inte
alla trycka revolvern i handen pä en oba¬
lanserad läsare. Men böcker kunna döda pä
mänga sätt.
box 5/5
OBSERVER
I. österr. behördl. konzessioniertes
Unternehmen für Zeitungs-Ausschnitte
WIEN, I., WOLLZEILE 11
TELEPEON R-23-0-43
aca
193
+
Böcker som döda.
Den bekante österrikiske författaren
Arthur Schnitzler, som nyligen avled, ut¬
gav för nägra är sedan en novell med
titeln'Fräulein Else“. Nägon tid se¬
nare sköt sig författarens 20-äriga dot¬
er Lilly, som var gift med en italiensk
officer, i sitt hem i Venedig.
Den danska författarinnan Karen
Stampe Bendix, vilken genom mänga är
varit knuten till familjen Schnitzler med
vänskapsband, berättar nu i Politiken att
denna novell delvis var orsaken till dot¬
terns självmord. Denna fina själsstu¬
die, skriver författarinnan, som skildrar
alla de egendomliga, halvklara känslor,
vilka med omutlig konsekvens kunna fö¬
ra en ung flicka i döden för egen hand
en mästerlig skildring, som nästan
—
an uppfattas som självmordets apoteos
har antagligen slagit rot i nägon
dunkel vrä av hennes stämningsliv och
tillsammans med den förmodade kärleks.
konflikten och det sä kallade faders¬
komplexet logiskt och obönhörligt be¬
seglat hennes öde.
Novellen är talangfullt skriven men av
allt att döma skulle författaren heist ha
önskat, att han aldrig skrivit den, fast¬
än den ökade hans berömmelse. Den
anska författarinnan berättar nämligen
ocksà, hur Arthur Snitzler tog sin de
av ansvaret fär dotterns död:
Frän en gemensam vän som just dä
istades i staden, vet jag, att den till
yttersta gräns annars sä lugne och
självbehärskade Arthur Snitzler för för¬
sta gängen i sitt liv hemföll ät paroxys¬
mer. Palatset, i vilket hans dotterrläg
död, genijöd av hans jämmerfop och
förbannelser. Dagen därpä ätervände
han till Wien, stilla och förstenad
han hade pä ett dygn förvandlats till
gubbe.
0
En norsk tidning tillägger: Inte alla
örfattare, vilka med eller utan talang
rota i själens lönnkamrar, ästadkomma
erkningar lika snabba och lika synliga
som här. Inte alla trycka revolvern i
landen pä en obalanserad läsare. Men
böcker kunna döda pä mänga sätt.
1
20
OBSERV
I. österr. behördl. konzessioniertes
Unternehmen für Zeitungs-Ausschnitte
WIEN, I., WOLLZEILE 11
TELEPHON R-23-0-43
Auu vehunrenn
# 183
motverka gen politiska terrorn, frän
vilket hall den än komme.
L
bocker som doda
Den österrikiske författaren Arthur
Schnitzler, som nyligen avled, utgaw
ör nägra är sedan en novell mer
titeln Fräulem Else. Nägon itid st
nare skôt sig författarens 20-äri
dotter Lilly, som var gift med e
italiensk officer, i sitt hem j Ven
dig.
Den danska författarinnan Karet
Stample Bendix, vilken mänga
varit knuten till familjen Schnit
med vänskapsband, ber
denna novell delvis var orsaker
fi
lotterns självmord. Denna
själsstudie, skriver förf
som skildrar alla de e
halvklara känslor, vilka m
konsekvens kunna föra en un
döden för egen hand
lig skildring, som nästan ka
fattas som självmordets apoteo
har antagligen slagit rot i näge
dunkel vrä av hennes stäm
och tillsammans med den förme
kärlekskonflikten och det sà kalle
faderskomplexet logiskt och obi
hörligt beseglat hennes öde.
Novellen är talangfullt''skr
men av allt att döma skulle förfa
aren heist ha önskat, att han aldrig
skrivit den, fastän den ökade hans
berömmelse. Den danska författa
innan berättar nämligen ocksä, hur
Arthur Schnitzler tog sin del av an¬
svaret för dotterns död.
Frän en gemensam vän, som just
dä vistades i staden, vet jag, skriver
hon, att den till yttersta gräns an¬
lars sà lugna och själybehärskade
Arthur Schnitzler för första gängen
i sitt liv hemföll ät paroxysmer. Pa¬
latset, i vilket hans dotter läg död,
genljöd av hans jämmerrop och
förbannelser. Dagen därpä äter¬
vände han till Wien, stilla och för¬
stenad — han hade pä ett dygn för¬
vandlats tili en gubbe.
En tidnmg tillägger: Inte alla för¬
fattare, vilka med eller utan talang
rota i själens lönnkamrar, ästad¬
komma verkningar lika snabba och
lika synliga som här. Inte alla tryc¬
ka revolvern i handen pä en obalan¬
serad läsare. Men böcker kunnd
döda pä mänga sätt.
Och författare ha sitt ansvary
—
—
OBSERVER
I. österr. behördl. konzessioniertes
Unternehmen für Zeitungs-Ausschnitte
WIEN, I., WOLLZBLLE 11
TELEPHON R-23-0-43
Ausschnitt aus:
70 185
W0
Böcker som döda.
Den bekante österrikiske författaren Ar¬
thur Schnitzler, som nyligen avled, utgav för
nägra är sedan en novell med titeln Fräu¬
lein Else“. Nägon tid senare sköt sig förfat¬
tarens 20-áriga dotter Lilly, som var gift
med en italiensk officer, i eitt hem 1 Venedig.
Den danska författarinnan Karen Stampe
Bendix, vilken genom mänga ár varit knuten
till familjen Schnitzler med vänskapsband,
berättar nu i Politiken, att denna novell del¬
vis var orsaken till dotterne självmord.
Denna fina själsstudie, skriver författarinnan,
som skildrar alla de egendomliga, halvklara
känslor, vilka med omutlig konsekvens kun
na föra en ung flicka i döden för egen hand
en mästerlig skildring, com nästan kan
uppfattas som självmordets apoteos — har
antagligen elagit rot i nägon dunkel vrá av
benncs stämhingsliv och tilisammans med den
förmodade kärlekskonflikten och det sä kal¬
ade faderskomplexet logiskt och obönhörligt
beseglat hennes öde.
Novellen är talangfullt skriven men av
allt att döma ekulle författarne helst ha ön¬
skat, att han aldrig skrivit den, fastän den
ökade hans berömmelse. Den danska för¬
fattarinnan berättar nämligen ocksä, hur
Arthur Schnitzler tog sin del av ansvaret för
detterns död:
Frän en gemensam vän, som just dä vis¬
tades i staden, vet jag, att den till yttersta
gräns annars sà lugne och självbehärskade
Arthur Schniztler för första gängen i eitt jiv
hemföll ät paroxysmer. Palatset, i vilket
hans dotter läg död, genljöd av hans jäm¬
merrop och förbannelser. Dagen därpä äter¬
vände han till Wien, stilla och förstenad
han hade pä ett dygn förvandlats till gubbe.
En norck tidning tillägger: Inte alla för¬
fattare, vilka med eller utan talang rota
själens lönnkamrar, ästadkomma verkningar
lika enabba och lika eynliga som här. Inte
alla trycka revolvern i handen pä en oba¬
lanserad läsare. Men böcker kunna döda pä
mänga sätt.
box 5/5
OBSERVER
I. österr. behördl. konzessioniertes
Unternehmen für Zeitungs-Ausschnitte
WIEN, I., WOLLZEILE 11
TELEPEON R-23-0-43
aca
193
+
Böcker som döda.
Den bekante österrikiske författaren
Arthur Schnitzler, som nyligen avled, ut¬
gav för nägra är sedan en novell med
titeln'Fräulein Else“. Nägon tid se¬
nare sköt sig författarens 20-äriga dot¬
er Lilly, som var gift med en italiensk
officer, i sitt hem i Venedig.
Den danska författarinnan Karen
Stampe Bendix, vilken genom mänga är
varit knuten till familjen Schnitzler med
vänskapsband, berättar nu i Politiken att
denna novell delvis var orsaken till dot¬
terns självmord. Denna fina själsstu¬
die, skriver författarinnan, som skildrar
alla de egendomliga, halvklara känslor,
vilka med omutlig konsekvens kunna fö¬
ra en ung flicka i döden för egen hand
en mästerlig skildring, som nästan
—
an uppfattas som självmordets apoteos
har antagligen slagit rot i nägon
dunkel vrä av hennes stämningsliv och
tillsammans med den förmodade kärleks.
konflikten och det sä kallade faders¬
komplexet logiskt och obönhörligt be¬
seglat hennes öde.
Novellen är talangfullt skriven men av
allt att döma skulle författaren heist ha
önskat, att han aldrig skrivit den, fast¬
än den ökade hans berömmelse. Den
anska författarinnan berättar nämligen
ocksà, hur Arthur Snitzler tog sin de
av ansvaret fär dotterns död:
Frän en gemensam vän som just dä
istades i staden, vet jag, att den till
yttersta gräns annars sä lugne och
självbehärskade Arthur Snitzler för för¬
sta gängen i sitt liv hemföll ät paroxys¬
mer. Palatset, i vilket hans dotterrläg
död, genijöd av hans jämmerfop och
förbannelser. Dagen därpä ätervände
han till Wien, stilla och förstenad
han hade pä ett dygn förvandlats till
gubbe.
0
En norsk tidning tillägger: Inte alla
örfattare, vilka med eller utan talang
rota i själens lönnkamrar, ästadkomma
erkningar lika snabba och lika synliga
som här. Inte alla trycka revolvern i
landen pä en obalanserad läsare. Men
böcker kunna döda pä mänga sätt.
1
20
OBSERV
I. österr. behördl. konzessioniertes
Unternehmen für Zeitungs-Ausschnitte
WIEN, I., WOLLZEILE 11
TELEPHON R-23-0-43
Auu vehunrenn
# 183
motverka gen politiska terrorn, frän
vilket hall den än komme.
L
bocker som doda
Den österrikiske författaren Arthur
Schnitzler, som nyligen avled, utgaw
ör nägra är sedan en novell mer
titeln Fräulem Else. Nägon itid st
nare skôt sig författarens 20-äri
dotter Lilly, som var gift med e
italiensk officer, i sitt hem j Ven
dig.
Den danska författarinnan Karet
Stample Bendix, vilken mänga
varit knuten till familjen Schnit
med vänskapsband, ber
denna novell delvis var orsaker
fi
lotterns självmord. Denna
själsstudie, skriver förf
som skildrar alla de e
halvklara känslor, vilka m
konsekvens kunna föra en un
döden för egen hand
lig skildring, som nästan ka
fattas som självmordets apoteo
har antagligen slagit rot i näge
dunkel vrä av hennes stäm
och tillsammans med den förme
kärlekskonflikten och det sà kalle
faderskomplexet logiskt och obi
hörligt beseglat hennes öde.
Novellen är talangfullt''skr
men av allt att döma skulle förfa
aren heist ha önskat, att han aldrig
skrivit den, fastän den ökade hans
berömmelse. Den danska författa
innan berättar nämligen ocksä, hur
Arthur Schnitzler tog sin del av an¬
svaret för dotterns död.
Frän en gemensam vän, som just
dä vistades i staden, vet jag, skriver
hon, att den till yttersta gräns an¬
lars sà lugna och själybehärskade
Arthur Schnitzler för första gängen
i sitt liv hemföll ät paroxysmer. Pa¬
latset, i vilket hans dotter läg död,
genljöd av hans jämmerrop och
förbannelser. Dagen därpä äter¬
vände han till Wien, stilla och för¬
stenad — han hade pä ett dygn för¬
vandlats tili en gubbe.
En tidnmg tillägger: Inte alla för¬
fattare, vilka med eller utan talang
rota i själens lönnkamrar, ästad¬
komma verkningar lika snabba och
lika synliga som här. Inte alla tryc¬
ka revolvern i handen pä en obalan¬
serad läsare. Men böcker kunnd
döda pä mänga sätt.
Och författare ha sitt ansvary