II, Theaterstücke 25, Professor Bernhardi. Komödie in fünf Akten (Ärztestück, Junggesellenstück), Seite 366


fre
#ske, inställsamme, af afund och skade¬
85
#lust förgiftade professor var en skick-ool
i-Iligt gjord och rolig typ, och hrr Pal-af
Ime, Lindberg, Nilsson, Lam-Iful
bert, Norée, Envall m. fl. lüm- Pä
n
til
nade värdefulla peykologiska bidragl
titill det ras-, tro och politiskt eön¬
ick
drade läkarkollegiets karaktäristik.
De tre förstnämnda hade anlagt roandel ste
masker efter kända förebilder. Intel-der
ligenta prestationer lämnades af hrrifie
450
Hedqvist och G. Hillberg, som
hade att framställa ett par kvicka
men konstruerade Schniztler-karrikaty.sitt
rer, den förre af ett politiskt slughuf- Dei
Ru
vud till undervisningsminister, som du¬
Ru
perar sig själf genom sitt sofisteri, den mu
senare af ett hofräd, som är ealongs-lärs
anarkist och hvars mättlösa klbkhet där
lutgör en roande men svag eida hos
sin
deil
författaren själf.
Publiken ver fulltalig och följde med##
spänd uppmärksamhet handlingens in-vär
Itressanta förlopp. Det vore önskvärdt kri
att detta värdefulla och välgifna styckes1:e
en längre bid kunde hälle sig uppe pa Ru
nepertoaren.
bis
Sven Soderman.
75
Torsdagens konserter började för
anmälaren i Auditorium, där Konsert-ge¬
föreningen gaf sin andra Symfonikon-na
sert med Brahms’ tredie (F-dur-)aym¬
foni som inlednings- och hufvudnum¬
wer. Detta populärt robusta verk,
som pä ett gemytligt sätt förenar sinigta
skapares tilldels smätt kolerieka ochlásl
Dekbrationen
tilldels starkt flegmatiska tempera-Ina

mect — Wän skufe kunna kala aym.
a och frireligiösa fä göral''streber'' äger sin karaktäristiska fy- virtuositet och mästerskap i fin ironisk
fonien en ''flegmatisk appassionate
riska. Han afböjer ocksäl sionomi, som skiljer honom frän alla skepsis. Slutakten hänger knappast
— täl ganska väl vid en robust kraft¬
ttillfälle som erbjuder sig andra, och deras inbördes aktion gerlorganiskt samman med den dramatiska
tolkning au naturel sädan gom aftonens Sör
Ett erhälla fullständig upp-oss en sannolik bild af ett styckelhandlingen och har nog mest kommit
gase
utförande. Orkestern epelade med enlba
ätervänder frän fängelset aktuell österrikisk verklighet. Ut-till för att genom skämtsamt dragna
viss tvärsäker ifver, som trots bristenime
sina ejuka.
omordentligt originellt karaktäri-labsurda konsekvenser af det som förut
pä afelipadt uttryck och den räa sam-R.
serad är Elisabethinums läkarkollegi-Iblifvit sagdt och gjordt framkalla det
politiska rörelse, fallet
klangen dock glorde ätergifvandet##f
att i gäng och hvartill det#m G tredje akten), hvars majoritet af förlösande ekrattet. Här finnes ett
oel
sympatiskt. För spelets energisku prä-gal
egennytta, lumpenhet och hänsyn till par ypperliga scener, sprakande af in¬
r en förevändning, växer
gel torde den intensive förste konsert¬
dagspolitiken desavonerar ein egen di-Itelligens och witz, men Schnitzlers li¬
vo
dlingens fortgäng till en
mästaren, hr Kjellström, med sin poin¬
up
rektör.
delse att i alla frägor visa sig öfver¬
äpande satir af det offent¬
mg
terade ledaretalang bland sträkarna,
Stycket är i sina första 4 ak Klok firar här ocksä orgier.
vära dagars Wien, där alla
vara den icke minst förtjänstfullt an¬
mo
ter ocksä dramatiskt byggdt, man föl-Professor Bernhardi'' är otvifvel-evarige. I bläsarstyrkan, i synnerhet
för
h allt für politisk betydel¬
till
enationella och konfessio-ier handelseforloppet under oafbrutenlaktigt ett af den moderna Wien-drama-denna gäng päfallande i träet, finnas köj
a, särskildt judarnes ställ-Spänning, känner sig växelvis gripentikens bästa alster. Det kan med för-äter nägra svaga och till dels störande
och intellektuellt road och tvingas del läsas pä svenska, ty det är väl öf-element; här är klangen längt ifrän
klerikala maktlystnaden,
gäng pä gäng beundra förf:s skarp-versatt, och det bör ses pä Dramatisku# sammansmält eller behärekad och del-1
dagordningen. Dessa in¬
synta iakttagelseförmnäga, dialektiekalteatern, ty det spelas berömvärdt. Hrivis mycket vulgär. — Hr Seeber van
och strider ligga oss visser¬
der Floe dirigerade mättfullare án se¬

.men förf. har pä ett mä¬
nast men icke utan rytmiska nycker.
lyckats göra dem lefvande
Publiken var talrik och bifallande.
helt galleri af mänskliga
Samtidigt konserterade 1 Ostermalms!
ag har eällan sett ett sä
Hambt
kyrka sängerskan Sigrid Aminoff in¬
Grechhotm.
cke som'Professor Barn¬
för en relativt talrik ähörareskara.
var person i denna kosmo¬
Vi tilläta oss hänvisa till de genom konkurrensstriden billiga äng¬
Anmälaren hörde sista delen af pro¬
ling af antisemiter, anti¬
bätsfrakterna och rekommendera vära tjänster till speditionsuppcrag.
grammet, Rossini, Sjögren, P. U. Sten¬
nationella f. d. kärstuden¬
hammar bl. a., där konsertgifvarinnan
" antikatoliker, antireli¬
Charles Petit & Co, Hamburg.
framför allt gjorde sig gällande genom
onaljudar, hycklare och
Fllialer: Lübeck, Stettin, Köpenhamn.
Tröstraterialete (mesaosopran) motalli¬