box 31/1
25 ProfessenBernhandi
DAGEN Fredagen
PROFESSOR BERNHARDT
P. DRAMAITEN.

90


8

S

22


0


F
45










S





A
710 Sgege
S

S
Hedqvist.
De Wahl.
Aug. Lindberg.
Arthur Schnitzlers komedi pä Dra-] ma henne att ann döden, och att där- och hr Gustaf Linden hade verkligen
matiskan visade sig egentligen vara enl igenom, alldenstund hon ür en stor lyckats häri! Scenerna och skiftan¬
elegant, om än betänkligt längdragen
synderska efter mänskliga begrepp, det av personernas inbördes ställnin¬
konversation om stridigheterna mellan
hennes sista stunder skulle fyllas av gar gjordes bra och säkert.
vetenskapligt frisinne à den ena sidan
sorg och förtvivlan.
Hr Emil Hillberg som professorle#
och tro och katolsk klerikalism à den
Pastorn, som häller pä sin rött att
andra sidan, allt vederbörligen tillsatt
Bernhardi var en stätlig och sympa¬#
efter katolskt bruk ge henne sista
tisk representant för det vetenskapliggä
med e lätt krydda av den 1 Österrike
smörjelsen, känner sig kränkt och gär.
alltid brännande judefrägan.
frisinnet och fullföljde figuren kon-K.
Historien sipprar emellertid ut, delvis
sekvent genom de länga akterna.
Komedien, som für sin början pä def genom välvilliga ämbetsbröders för¬
privata sjukhuset Elisabetinum, harj tjänst, och Bernhardi genomgür en
Hr Tror Nilsson, som i sin mask
ingen särdeles starkt koncentrerad skärseld av obehagligheter, som sluta
karrikerat en känd svensk vetenskaps-n
handling, men däremot en uddig och med att han dömes till tvü mänaders
man, var dräplig i sin framfusiga be####
rolig, ibland till och med besk och’ fängelse för religionsbrott.
undran, och hr Hedyrist var örfilstäck
E
djup dialog, mättad av livserfarenhet.
Att bygga en komedi över ett dylikt
som den nye politishe väderhanen tillin#
Som en märkvärdighet för en scenisk
ämne ür farligt nog. Anslagen bliva
undervisningsminister.
produkt fäster man sig givetvis vid att
stundom alltför mörka, och det pisk¬
Hr Palme hade ett stätligt tal 1
personlistan omfattar nitton manliga
regn av ursinniga slängar, som förfat¬
tredje akten, och hr Lindberg var er##¬
roller, men endast en kvinnlig. Att
taren läter falla över ondt och goda,
fin, gammal ädel professor med dik-
ur dialogisk synpunkt hälla i sär de
taremask.
över stat, kyrka, vetenskapsmän, filo¬
fjorton läkarrollerna kan ingen män¬
sofi, semiter, präster, klerikaler, na¬
Hr de Wahl var utmärkt eom pas¬“.
niska lyckas med, vilket naturligtvis
tionalliberaler och anarkister verkar
torn och ätergav rollen med ett blitt)
menligt imverkar pä själva ätergivan¬
mindre äkta.
och stilla lugn, som i sig mer än allal;
det.
I synnerhet för oss svenskar, som
de sköna orden gav det väsentliga 1;
Stycket börjar originellt. Professor
Iyckligtvis varken hava nägon brän¬
figuren och vad den katolska kyrkan:
Bernhardi, direktör für sjukhuset, väg¬
nande antisemitisk eller katolsk frügn
framför allt fordrar av de sina — un¬
rar att till en ung, döende kvinna in¬
pä dagordningen.
derkastese. Och hans stämma ljöclt
släppa en av sjukskôterskan tillkallad
Och dock skrattades det gott i sa¬
som en vacker, full orgelton ur nägon
pastor, som kommer med sista smör¬
longen ät kvickheterna bäde om semi¬
helgoncirad landskyrka.
jelsen. Som skäl till denna sin vügran
ter och kyrka.
Om styekets framtid aktar jag mig
uppger Bernhardi, att kvinnan icke
Konststyeket att hälla liv i detta
att spä. Men premiärpubliken hade
vet, att hon skall dö. och att den and¬
intelligenskäseri om allt pä jorden
roligt.
lige med sin blotta närvaro skulle kom¬
hänger i det hela taget pä regissören,
ERNST DIDRING.