ssin
ggat
för
sen
g0
ska#
7
I.


agar
1 le
kom
Un
etal
i d
a kö
gjor
8011
g un¬
1 det¬
ägd
un
dragi
r vän
käl en
ir ock
a alla
Et
d äro
derut
n an¬
atsbil
Deset
Stock
eställ¬
Aven
r rum
derbö¬
nedde¬
dager
öka¬
biljet¬
oupp
t, vil.
a fol
t slag
itia, ty
ssa pä
idusta¬
gör eig
an, kan
sättnin¬
Sammit nit.
Sedan dr Schnitzler intagit en has¬
tig frukost hade han vänligheten att
igna nägra minuter ät Aftonbladets
medarbetare och började själv inter
vjuen genom att omtala, att det var pä
vippen att hans resa till Stockholm in
hiberate.
Portieren pä Phönix i Köpenhamn
förklarade, att det tog 24 timmar at
fara hit, och det var för mycket fön
mig. Betänk, att jag är en gammal
man, som inte orkar med svära strapat
ser. Jag beslöt mig ocksä genast för
att telegrafera äterbud, dä jag träffa
de Georg Brandes och delgav honom
mina bekymmer, vilka dess bättre snart
skingrades. Nu är jag här. Sverig
känner jag förut. 1896 gjorde jag en
resa till Nordkap och besökte dä ocksä
Göteborg. Vad jag dä säg av ert vack
ra land kom mig att längta hit igen
och nu hade sà när den där portierer
i Köpenhamn satt krokben för mig.
Den gamle dramaturgen skrattar
hjärtligt, men blir genast allvarlig, di
intervjuaren kastar fram en fräga, om
krigets inverkan pä litteraturen.
Naturligtvis kommer den stort
ärldsdrabbningen att eätta sina spär
pä diktverken, det är jag övertygad
om. Men ännu sä länge märker mar
det inte. Det är som om förfsttarn:
nte vägade släppa fram eina v.k, de
är nägot som häller dem tillbaka. Jag
ser det pä mig själv. Lät mig berätta
nliten egendomlighet.
Ar 1908 drog jag upp linjerna fö
ett nytt dramatiekt stycke, som sluta
de med att krig utbröt. Längre kom
jag inte. Men när vi äntligen fiel
fred, tog jag fram skiesen och blei
nte litet förvänad över att finna, att
jag valt just den första augusti för
rigets utbrott.
För att emellertid ätergä till äm
net vill jag säga, att enligt min me
ling mäste kriget äterverka pä dikt¬
ningen. I de böcker eller pjäser som
komma skall man kanske inte direkt
tala om kriget, men dess skugga skal!
likväl finnas där.“
Vi omnämna att 'Pandoras ask'' f.
n. uppföres i Stockholm och fräga ef
ter dr Schnitzlers äsikt om dette
stycke.
Det är oerhört intressant. Men
mäste spelas väl. I allmänhet begär
den skädespelerska som har hand on
huvudrollen det felet, att hon gör Lu¬
lu till en raffinerad kokott, vilket àf
alldeles oriktigt! Det är ocksä nöd¬
ändigt att man ser bäda styckena,
alltsá Erdgeist’ och Pandoras ask' j
ett sammanhang. Hemma har man slo
gen ekall bli synnnerligen livlig när
maste tiden före helgen. Vid järnvä
gen motser man dock den stora folk¬
vandringen med lugn, ty man har i
god tid vidtagit alla nödiga mätt och
steg för att allt ekall gä väl i läs.
pat eista akten i Erdgeist’ och tvä
akter 1 ’Pandora' och ger pläsen un¬
der täteln 'Lulu’. Pä mig gör den ett
mycket starkt intryck, det förefaller
mig dock som om man lär känna Lu
u litet för sent. Redan i Erdgeist à
hon för mycket utvecklad.
Som bekant väckte Schnitzlers'Rei
gen ett oerhört, uppeeende i Wien
Tillfrägad härom säger författaren att
antisemiterna i Tyskland och Österri
ke utnyttiade premiären rent politiskt
Det sades att Reigen verkade mo¬
raliskt nedbrytande pä ungdomen och
itt judarna gillade detta verk. Under
premiären i München störtade tvä
hundra skolpojkar in pä teatern, kas
tade stinkbomber pä áskädarplatserna
och pä ecenen och jagade pä sà sätt ut
publiken. Ingen människa hade nägot
att invända mot Reigen' som läsdra¬
ma, men när det uppfördes.. Orsa
ten har jag omtalat. Reigen’ är icke
omoralisk och det finns i konsten över
huvud varken moral eller omoral.'
Hurudana äro förhällandena
Wien?“
En utlänning som kommer dit skal
nog tycka att allt gär ein jämna gäng
och troligen inte alls lägger märk
till den nöd, som alltjämt härskar.
Särskilt är det svärt för den s. k. in
telligensen. Författarna leva under
ytterst betryckande förhällanden. Att
fá ut en bok är hart när omöjligt be
roende pä de härmed förknippade kost
naderna. Fullt sä eländigt som 1ö
nägra är sedan, är det dock inte och
man kan epära en ändring till det
bättre, vilket till stor del är just
svenskarnas förtjänst. Sverige har ge¬
nom sin kärlekshjälp förvärvat sig al¬
la österrikares varma tacksamhet!
Nägon ny pjäs under arbetel
Dr Schnitzler slär ifrän sig med bä¬
da händerna.
Nej, fräga mig inte om det! Om
mitt arbete vill jag inte uttala mig.
Jag, liksom sä mänga andra är en smu¬
a vidskeplig och Jag tror man gör
bäst i att läta verken talg för sig
själva.“
Programmet för morgonens uppläs
ning?'
Riktigt fastställt är det inte, mer
trofigen kommer jag att läsa ett par
enaktare, brottstycken ur 'Anatol’ och
sà nägra noveller.“
Härmed är intervjuen slut och dr
Schnitzler drar eig tillbaka för at
njuta en stunds välbehövlig vila. Att
hans uppläsning pä fredagen skal
samla fullt hus behöver inte betviv
las. Ett tillfälle att göra Arthur
Schnitzlers bekantskap försummar man
säkerligen icke.
Axcht.
de murarne
genast avsk
Detta 1ö
vid bygget
1 smaken,
Säsom en n
Hansson fö
Smedjan i b
För övrigt
let ända sed
smygstrejk vi
sprungligen
men en stor
ningom helt
id blockade
ledes endast
En
bei
Vid bygs
hunnit sä 1
tet, att
av
elarna
Iel
utföra.
b
turligtvis
i arbetet,
delen av al
terst für
Enli
8
set vara
oktober
1
upprätthäl
heterna 1
Enligt
nehaller
an 118 läg
bli säledes
ringen lura
Hälsin,
Tre fjä
rantib
Samarb
Bl
Malmö
Pü ons
S. 1 Häls
borgs stac
att överte
borg. Sta
valdes. A
ha teckna
Avtal
1
Ernst Ek
säsong Ko
tima teat
städes, om
skulle orc
av för o
skulle äsa