skriver den skriver den
2.OKT. 1931 2.OKT. 1931
Arthur Schnitzlers Dod. Arthur Schnitzlers Dod.
Arthur Schnitzler. Arthur Schnitzler.
EN fremragende ostrigske Dramati¬ EN fremragende ostrigske Dramati¬
kerArthur Schnitzler er 1 Gaar plud¬ kerArthur Schnitzler er 1 Gaar plud¬
selig afgaaet ved Doden i sit Hjem 1 selig afgaaet ved Doden i sit Hjem 1
Wien. Han var netop vendt hjem fra sin Wien. Han var netop vendt hjem fra sin
sedvanlige Morgentur, da han blev gre¬ sedvanlige Morgentur, da han blev gre¬
bet af et Ildebefindende, og da hans kvin¬ bet af et Ildebefindende, og da hans kvin¬
delige Sekreter indfandt sig hos ham for delige Sekreter indfandt sig hos ham for
at begynde Dagens Arbejde, fandt hun at begynde Dagens Arbejde, fandt hun
Schnitzler liggende bevidstlos paa Gulvet. Schnitzler liggende bevidstlos paa Gulvet.
I en Ambulance bragtes han til Hospita¬ I en Ambulance bragtes han til Hospita¬
let, men var ved Ankomsten hertil dod. let, men var ved Ankomsten hertil dod.
Schnitzler var født i 1862 og erhvervede Schnitzler var født i 1862 og erhvervede
allerede i 1885 Doktorgraden, hvorefter allerede i 1885 Doktorgraden, hvorefter
han en Tid praktiserede som Læge. han en Tid praktiserede som Læge.
Men allerede som ganske ungt Menne¬ Men allerede som ganske ungt Menne¬
ske havde han næret en brendende Kær¬ ske havde han næret en brendende Kær¬
lighed til Teatret, og med Aarene droges lighed til Teatret, og med Aarene droges
han mere og mere bort fra sin Læge¬ han mere og mere bort fra sin Læge¬
gerning og helligede sig tilsidst helt Te¬ gerning og helligede sig tilsidst helt Te¬
atrets Kunst. atrets Kunst.
JED Forkærlighed dyrkede Schnitz¬ JED Forkærlighed dyrkede Schnitz¬
Nier den kvindelige Psyke, han var Nier den kvindelige Psyke, han var
en forstaaende og vidtskuende Iagttager, en forstaaende og vidtskuende Iagttager,
og sin Viden nedlagde han i en Række og sin Viden nedlagde han i en Række
dramatiske Arbejder, der blev kendt Ver¬ dramatiske Arbejder, der blev kendt Ver¬
den over. Allerede i hans Debutarbejde den over. Allerede i hans Debutarbejde
„Anatol“, som udkom 1 1892, moder man „Anatol“, som udkom 1 1892, moder man
ham som en ransagende og forstaaende ham som en ransagende og forstaaende
Iagttager af Menneskelivets mangfoldige Iagttager af Menneskelivets mangfoldige
Sider. Hans Scenearbejder er overordent¬ Sider. Hans Scenearbejder er overordent¬
lig virkningsfulde, elegante og vittige og lig virkningsfulde, elegante og vittige og
præget af en raffineret Smag. præget af en raffineret Smag.
I 1923 opførte Det kongelige Teater I 1923 opførte Det kongelige Teater
hans Komedie „Den store Scene“ og se¬ hans Komedie „Den store Scene“ og se¬
nere spillede Dagmarteatret et Udvalg af nere spillede Dagmarteatret et Udvalg af
hans „Anatol“-Arbejder. Endelig har Fol¬ hans „Anatol“-Arbejder. Endelig har Fol¬
keteatret opfort hans „Liebeslei“. keteatret opfort hans „Liebeslei“.
CHNITZLER besogte Kobenhavn 1 CHNITZLER besogte Kobenhavn 1
1923, hvor han læste op i Studenter¬ 1923, hvor han læste op i Studenter¬
samfundet af sine Noveller. Han blev samfundet af sine Noveller. Han blev
den Gang fejret paa forskellig Maade den Gang fejret paa forskellig Maade
af de unge Studenter ligesom Georg af de unge Studenter ligesom Georg
Brandes, der var en stor Beundrer af Brandes, der var en stor Beundrer af
hans Kunst, benyttede Lejligheden til at hans Kunst, benyttede Lejligheden til at
hylde ham. Af hans ovrige Produktion hylde ham. Af hans ovrige Produktion
er blandt andet den lille Novelle „Frøken er blandt andet den lille Novelle „Frøken
Else“ oversat. Den er tillige indspillet Else“ oversat. Den er tillige indspillet
som Film og blev i Foraaret vist her¬ som Film og blev i Foraaret vist her¬
hjemme med Elisabeth Bergner 1 Ho¬ hjemme med Elisabeth Bergner 1 Ho¬
vedrollen. vedrollen.
Ausschnitt aus: Ausschnitt aus:
e dn e dn
22710 108 22710 108
Författaren Artur Författaren Artur
Schnitzler död. Schnitzler död.
91 91
WIEN den 21 okt. (TT.) Artu WIEN den 21 okt. (TT.) Artu
Schnitzler avled här vid 7-tiden på Schnitzler avled här vid 7-tiden på
onsdagsaftonen. När författaren pä onsdagsaftonen. När författaren pä
eftermiddagen ätervände från en eftermiddagen ätervände från en
promenad drabbades han av slag¬ promenad drabbades han av slag¬
anfall och avled utan att ha âter¬ anfall och avled utan att ha âter¬
fâtt medvetandel. fâtt medvetandel.
Schnitzler var född i Wien 1862. Schnitzler var född i Wien 1862.
Han studerade medicin och promo¬ Han studerade medicin och promo¬
verades 1885 till med. doktor men verades 1885 till med. doktor men
ägnade snart uteslutande àt lit¬ ägnade snart uteslutande àt lit¬
teraturen. Han debuterade 1893 teraturen. Han debuterade 1893
med en serie enaktare, Anatol, och med en serie enaktare, Anatol, och
skrev sedan ett stort antal skâde- skrev sedan ett stort antal skâde-
spel och komedier samt en mängd spel och komedier samt en mängd
noveller. Flera av hans teaterpjäser noveller. Flera av hans teaterpjäser
ha uppförts även i vårt land. ha uppförts även i vårt land.
Schnitzler var wienare alltigenom, Schnitzler var wienare alltigenom,
och i hans författarskap âterges bà- och i hans författarskap âterges bà-
de den särwienska stämningen och de den särwienska stämningen och
för staden och dess invânare ka¬ för staden och dess invânare ka¬
rakteristiska kretsar och kynnen. rakteristiska kretsar och kynnen.
Han har som knappast nâgon före Han har som knappast nâgon före
honom skildrat den unge wienske honom skildrat den unge wienske
levnadsnjutaren, som vars motbild levnadsnjutaren, som vars motbild
han ställer den blida, anspräkslösa han ställer den blida, anspräkslösa
flickan av läg samhällsställning. flickan av läg samhällsställning.
Kring sina personer, vilkas replik- Kring sina personer, vilkas replik-
skiften äro beundransvärda i biand- skiften äro beundransvärda i biand-
ningen av vek lyrik och hänsyns- ningen av vek lyrik och hänsyns-
lös realism, gjöt S. en atmosfär av lös realism, gjöt S. en atmosfär av
fint nyanserade dämpade färger. fint nyanserade dämpade färger.
Som hans mest typiska form kan Som hans mest typiska form kan
man anse den dialogiserade novel¬ man anse den dialogiserade novel¬
len. Läkare till sin utbildning har len. Läkare till sin utbildning har
han gärna nyttjat suggestion och han gärna nyttjat suggestion och
dylika fenomen som motiv. Enstaka dylika fenomen som motiv. Enstaka
gánger har han lâtit sociala syn¬ gánger har han lâtit sociala syn¬
punkter göra sig gällande och i hans punkter göra sig gällande och i hans
senare produktion ha judiska pro- senare produktion ha judiska pro-
blem utgjort huvudspörsmälet. blem utgjort huvudspörsmälet.
Ausschnitt aus: Ausschnitt aus:
Stockholms Tidningen Stockholms Tidningen
1 1

Arthur Schnitzler Arthur Schnitzler
dod. dod.

WIEN den 21 okt. WIEN den 21 okt.
(TT.) Arthur Schnitzler avled här (TT.) Arthur Schnitzler avled här
vid 7-tiden på onsdagsaftonen. Då för- vid 7-tiden på onsdagsaftonen. Då för-
fattaren på eftermiddagen ätervände frän fattaren på eftermiddagen ätervände frän
en promenad, drabbades han av slag¬ en promenad, drabbades han av slag¬
anfall och avled utan att ha äterfätt anfall och avled utan att ha äterfätt
medvetandet. medvetandet.
Wien, Arthur Schnitzlers födelsestad, Wien, Arthur Schnitzlers födelsestad,
beredde sig att till våren fira diktarens beredde sig att till våren fira diktarens
70-årsdag. Schnitzler var inte bara en 70-årsdag. Schnitzler var inte bara en
under decennier populär diktare i sin under decennier populär diktare i sin
hemstad, han hade som väl ingen sam- hemstad, han hade som väl ingen sam-
tida förmätt fänga dess själ. Med den tida förmätt fänga dess själ. Med den
utomordentliga internationella framgäng utomordentliga internationella framgäng
hans dramatiska författarskap nådde hans dramatiska författarskap nådde
förde han också donna fläkt av förkrigs- förde han också donna fläkt av förkrigs-
ärens Wien ut över världen. Redan i ärens Wien ut över världen. Redan i
"Alskog" — hur hårt klingar inte nam¬ "Alskog" — hur hårt klingar inte nam¬
net mot orginalets "Licbelei” — som net mot orginalets "Licbelei” — som
första gängen uppfördes för närmare första gängen uppfördes för närmare
fyrtio år sedan, hade han fångat denna fyrtio år sedan, hade han fångat denna
wienska stämning av lättsinne och svär- wienska stämning av lättsinne och svär-
mod. Genom hela hans författarskap mod. Genom hela hans författarskap
ljuder genom ären denna ton och ännu ljuder genom ären denna ton och ännu
i hans sista skâdespel, det intagande i hans sista skâdespel, det intagande
stycket "Im Spiel der Sommerlüfte hör stycket "Im Spiel der Sommerlüfte hör
man den eka. Den klingar visserligen man den eka. Den klingar visserligen
där genomandad av fint vemod, liksom där genomandad av fint vemod, liksom
hela stycket formar sig till ett farvül hela stycket formar sig till ett farvül
till en diktargärning. För sista gängen till en diktargärning. För sista gängen
skymta där pä nytt hans älsklingsge- skymta där pä nytt hans älsklingsge-
stalter, först och sist Das süsse Mädl, stalter, först och sist Das süsse Mädl,
Wienflickan framför alla andra. Wienflickan framför alla andra.
Lika nälvasst klart och ändä lyriskt Lika nälvasst klart och ändä lyriskt
mjukt som han fängat den unga wien¬ mjukt som han fängat den unga wien¬
skans gestalt har han ocksä tecknat wie- skans gestalt har han ocksä tecknat wie-
naren, finast utkristalliserad i Anatol- naren, finast utkristalliserad i Anatol-
typen, den unge livsnjutaren, lättsinnig typen, den unge livsnjutaren, lättsinnig
och melankolisk även han. Kring dessa och melankolisk även han. Kring dessa
två huvudfigurer i hans rika produktion två huvudfigurer i hans rika produktion
ständigt och levande varierade, gruppe¬ ständigt och levande varierade, gruppe¬
rar sig ett myller av wienska gestalter. rar sig ett myller av wienska gestalter.
Schnitzler var son till en läkare och Schnitzler var son till en läkare och
slog själv in pä läkarbanan innan han slog själv in pä läkarbanan innan han
blev författare; det är alltsä knappast blev författare; det är alltsä knappast
förvänande att läkaren kommit att spe- förvänande att läkaren kommit att spe-
la en framträdande roll i hans diktning. la en framträdande roll i hans diktning.
Lanlasar Baunlan Lanlasar Baunlan