25. Professor Bernhardi box 31/1
F.
semits nobla skickelse. Inte överdrivet
srart eller kroknäst, nej en kastanjebrun
jude, un silverstänkt av ären. Hillbergs
stämma, alltid vacker och med makt, var,
i allt vad Bernhaldi hade att säga, här
serskilt pa sin plats, en kultiverad stam¬
ma, luguad genom den behürskning, som
Verfarenneten tvingar till, och blidare ge¬
nom den mildlet, som förstaendet app¬
vucker.
Lat mig üven berätta att Bernhardi
ar en jatterell. 1 hein 5 akter domine¬
rade denna gestalt scenen. Den visade
sdledes aven genom sin längd ett stort
studium.
Vad pjäsen handlar om? Om antisemi¬
tismen i österrike, om striden mellan
klerikaler och liberaler, om intrigmake¬
riet dür som annorstädes i de vetenskap¬
liga högkvarteren, om tomheten i de po¬
litiska skimrande säpbubblorna, om
Ja, ämnet är Arthur Schnitzler tydligen
sá rikt och sä kärt, att han inte pä länge
ün skulle velat sluta, och *'Professor
Bernhardi?' kunde för den delen lika
gärna varit 7 akter som 5. Kort berät¬
tat:
Pä sjukhuset Elisabetinum ligger en
flicka hopplöst döende av fosterfördriv¬
ning. En. prüst, som fätt en vink därom,
kommer för att ge henne sista smörjel¬
sen. Men som patienten själv är ove¬
tande om sin nära död och i stället lyck¬
ligt fantiserar om sin fästman, hindrar „
professor Bernhardi med goda ords milda1
väld prästen att besöka flickan. Mitt
under detta alldeles korrekta ordbyte in¬
träder en sjuksyster och anmäler att pa-„s
tienten avlidit. Hon grüter hysteriskt,
P
ty det var hon som genom sin förbere¬
81
delse om prästen vällade flickans hastiga
b0
hädanfärd. Det anses nu, d. v. s. man
d.
vänder det till att Bernhardi, själv jude, ##
av fientlighet mot den kristna tron hind-1
rat en döende att fä religionens tröst
K#
och syndernas förlätelse. Man bringar
sti
det ända därhün att han anklagas för
ub
hüdelse mot gud, ställes inför rätta och
0
fär 2 mänaders fängelse.
Det ür pä detta tema samtalen áro
80
oyggda. Och vilka samtal! Den sven¬
ska formens förträfflighet stär Gustaf
86
Linden för, lika väl som han bar äran av
regien. Det var ocksä med lycka över
mi
dragen, som han efter pjäsens slut tac¬
kade publiken för dess hällning samt för¬
de
kunnade, att han skulle avsända ett tele¬
kč
gram till Schnitzler om pjäsens mot¬
1a
tagande.
ne
Jag skulle vilja skriva om de andra
uppträdande. Om Personne, August Lind¬
berg, Palme, maskerad till Anton Ny¬
ström, Ivar Nilsson i professor Warburgs
skepnad, om Norées mask och Brovallius,
om den snobbige med. kandidaten, ut¬
märkt spelad av herr Johannisson, om
Harry Hansen som den mest veritabla
assistent — man künner igen honom, man
har träffat honom, sä där läng och blond
och blyg är han, och sä opressade benklä¬
der har han! — ja, om dem alla, men ti¬
den räcker inte, det här borde ha lämnats
av för länge sen.
Jag kan bara tacka dom alla för en L
minnesvürd afton.
René.
P. S. Och Hedqvist, tack!
Hancartfäreningen. 1K
5
F.
semits nobla skickelse. Inte överdrivet
srart eller kroknäst, nej en kastanjebrun
jude, un silverstänkt av ären. Hillbergs
stämma, alltid vacker och med makt, var,
i allt vad Bernhaldi hade att säga, här
serskilt pa sin plats, en kultiverad stam¬
ma, luguad genom den behürskning, som
Verfarenneten tvingar till, och blidare ge¬
nom den mildlet, som förstaendet app¬
vucker.
Lat mig üven berätta att Bernhardi
ar en jatterell. 1 hein 5 akter domine¬
rade denna gestalt scenen. Den visade
sdledes aven genom sin längd ett stort
studium.
Vad pjäsen handlar om? Om antisemi¬
tismen i österrike, om striden mellan
klerikaler och liberaler, om intrigmake¬
riet dür som annorstädes i de vetenskap¬
liga högkvarteren, om tomheten i de po¬
litiska skimrande säpbubblorna, om
Ja, ämnet är Arthur Schnitzler tydligen
sá rikt och sä kärt, att han inte pä länge
ün skulle velat sluta, och *'Professor
Bernhardi?' kunde för den delen lika
gärna varit 7 akter som 5. Kort berät¬
tat:
Pä sjukhuset Elisabetinum ligger en
flicka hopplöst döende av fosterfördriv¬
ning. En. prüst, som fätt en vink därom,
kommer för att ge henne sista smörjel¬
sen. Men som patienten själv är ove¬
tande om sin nära död och i stället lyck¬
ligt fantiserar om sin fästman, hindrar „
professor Bernhardi med goda ords milda1
väld prästen att besöka flickan. Mitt
under detta alldeles korrekta ordbyte in¬
träder en sjuksyster och anmäler att pa-„s
tienten avlidit. Hon grüter hysteriskt,
P
ty det var hon som genom sin förbere¬
81
delse om prästen vällade flickans hastiga
b0
hädanfärd. Det anses nu, d. v. s. man
d.
vänder det till att Bernhardi, själv jude, ##
av fientlighet mot den kristna tron hind-1
rat en döende att fä religionens tröst
K#
och syndernas förlätelse. Man bringar
sti
det ända därhün att han anklagas för
ub
hüdelse mot gud, ställes inför rätta och
0
fär 2 mänaders fängelse.
Det ür pä detta tema samtalen áro
80
oyggda. Och vilka samtal! Den sven¬
ska formens förträfflighet stär Gustaf
86
Linden för, lika väl som han bar äran av
regien. Det var ocksä med lycka över
mi
dragen, som han efter pjäsens slut tac¬
kade publiken för dess hällning samt för¬
de
kunnade, att han skulle avsända ett tele¬
kč
gram till Schnitzler om pjäsens mot¬
1a
tagande.
ne
Jag skulle vilja skriva om de andra
uppträdande. Om Personne, August Lind¬
berg, Palme, maskerad till Anton Ny¬
ström, Ivar Nilsson i professor Warburgs
skepnad, om Norées mask och Brovallius,
om den snobbige med. kandidaten, ut¬
märkt spelad av herr Johannisson, om
Harry Hansen som den mest veritabla
assistent — man künner igen honom, man
har träffat honom, sä där läng och blond
och blyg är han, och sä opressade benklä¬
der har han! — ja, om dem alla, men ti¬
den räcker inte, det här borde ha lämnats
av för länge sen.
Jag kan bara tacka dom alla för en L
minnesvürd afton.
René.
P. S. Och Hedqvist, tack!
Hancartfäreningen. 1K
5