fess
B
25. PEnhandi
Teater och musik.
Dramatiska teatern.
Schnitzler: Professor Bernhardis.
Arthur Schnitzler är hos oes mest
kand som det erotiska lifvets paykologjf
och poet, och äfven i Österrike är!
Liebelei' — Wienerlifvets specifika
Stragedi — och'’Anatole''- ochRei¬
gen''-cyklarna ojämförligt mer populä¬
ra än hans intressanta tragiska och
tragi-komiska experiment med kultur¬
historiek bakgrund. (''Schleier der Bea¬
trice“, Der grüne Kakadu'' o. a.)
Professor Bernhardi'' se vi honom 1
jen annan synvinkel och vi erinra oss
plötsligt ett par drag i hans personlig¬
het, som vi annars icke komma att
tänka pä att han varit läkare och att
han är konfessionslös jude. I den
hemskt groteska sjukhusinteriören
Die letzten Masken“, gifven pä Dra¬
matiska teatern för nägra är sedan. har
han dock gjort en antydan om det för¬
ra. Hans ingripande i sitt hemlands po¬
r.Ilitiska och klerikala partiväsen är där¬
emot en fullständig nyhet. Det var
emellertid just detta grepp, som förli¬
det är förskaffade skädespelet dese sto¬
ra framgäng pä tyska scener. I Oster¬
rike undertrycktes det omedelbart af
censuren.
1
En ung flicka, intagen pä Elisabeth¬
inums barnbördsafdelning, häller pä
att dö och befinner sig i det egendom¬
liga tillständ läkare kalla euphori
shvarunder patienten är vid fullt med¬
vetande men tror eig vara alldeles till¬
Ifrisknad och förnimmer en obeskriflig
Iycka. Pá kallelse af en sjuksyster in¬
finner sig den katolske prästen med
dödesakramenten, men anstaltens di¬
Frektör, den framstäende läkaren och
„vetenekapsmannen Bernhardi, vägrar
honom tillträde till den döende med
hiden motiveringen att han som läkare
Coch människa icke kan tilläta att den
rt stackars flickan genom äsynen af sjä¬
in lasörjaren ryckes ur sitt lifs kanskel
#.Iskönaste stund. Prästen à sin sida
#framhäller, att själen utan sakrament
gär för evigt förlorad. Under denna
ör demelé mellan motsatta lifsuppfatt¬
itt
„ er kekanen #
10
box 31/1
B
25. PEnhandi
Teater och musik.
Dramatiska teatern.
Schnitzler: Professor Bernhardis.
Arthur Schnitzler är hos oes mest
kand som det erotiska lifvets paykologjf
och poet, och äfven i Österrike är!
Liebelei' — Wienerlifvets specifika
Stragedi — och'’Anatole''- ochRei¬
gen''-cyklarna ojämförligt mer populä¬
ra än hans intressanta tragiska och
tragi-komiska experiment med kultur¬
historiek bakgrund. (''Schleier der Bea¬
trice“, Der grüne Kakadu'' o. a.)
Professor Bernhardi'' se vi honom 1
jen annan synvinkel och vi erinra oss
plötsligt ett par drag i hans personlig¬
het, som vi annars icke komma att
tänka pä att han varit läkare och att
han är konfessionslös jude. I den
hemskt groteska sjukhusinteriören
Die letzten Masken“, gifven pä Dra¬
matiska teatern för nägra är sedan. har
han dock gjort en antydan om det för¬
ra. Hans ingripande i sitt hemlands po¬
r.Ilitiska och klerikala partiväsen är där¬
emot en fullständig nyhet. Det var
emellertid just detta grepp, som förli¬
det är förskaffade skädespelet dese sto¬
ra framgäng pä tyska scener. I Oster¬
rike undertrycktes det omedelbart af
censuren.
1
En ung flicka, intagen pä Elisabeth¬
inums barnbördsafdelning, häller pä
att dö och befinner sig i det egendom¬
liga tillständ läkare kalla euphori
shvarunder patienten är vid fullt med¬
vetande men tror eig vara alldeles till¬
Ifrisknad och förnimmer en obeskriflig
Iycka. Pá kallelse af en sjuksyster in¬
finner sig den katolske prästen med
dödesakramenten, men anstaltens di¬
Frektör, den framstäende läkaren och
„vetenekapsmannen Bernhardi, vägrar
honom tillträde till den döende med
hiden motiveringen att han som läkare
Coch människa icke kan tilläta att den
rt stackars flickan genom äsynen af sjä¬
in lasörjaren ryckes ur sitt lifs kanskel
#.Iskönaste stund. Prästen à sin sida
#framhäller, att själen utan sakrament
gär för evigt förlorad. Under denna
ör demelé mellan motsatta lifsuppfatt¬
itt
„ er kekanen #
10
box 31/1