box 31/1
25 Professon-Bernhandi
Anftiugmigtt

Seececaeeetacen Mescnunanuenununa Sumugibeorstnumnangnschunmnunssungen
—
1
domarebordet ha fätt en guddomlig in¬
givelse att tiga i denna punkt, dä han
därigenom kunde oöverskädligt skada
sin heliga kyrkas verksamhet bland fol- j
Teater och musik.
ket, och betonar dess fordran pä abso- 1.
lut lydnadsplikt hos sin läras förkun- g,
nare. Läkaren sätter sanningen över h.
PProfessor Bernhardi.
allt annat. Resultatet av detta me¬
e1
En märklig Schnitzler-premiär pä
ningsutbyte blir negativt, och mäste bli g.
Idet, ehuru författaren icke sticker un- b
Dramatiska tentern.
35
la.
Ider stol med, pä vilken sida han själv „
stür säväl i denna punkt som j de po- g.
litiska stridespörsmälen. Han ir ju u0
rationalistisk semit, och man fär icke #t
förtänka honom, att han gjort denne
de
Bernhardi till en sä sympatisk männi-
ska.
itt
9n
Men för att ätergä till handlingen,
sä räcker de klerikalas triumf icke sä
Or
länge. Samma dag Bernhardi slipper ur
fängelset avlägger sjuksköterskan sin
bekännelse, att hon vittnat falskt i mä¬ H“
let, dä hon gätt ed pä att professorn o“
C
brukat väld mot pastorn. Nu vill den
81.
politiekt strebern och väderflöjeln, un¬
Sk
dervisningsministern, ge 'sin vän“
Bernhardi full upprättelse — nu skalf
rättegängen rivas upp igen och nu ekall 4#
Arthur Schnitzler.
allt bli sä innerligt gott och väl. Men
En komedi i fem hela akter och med
även denna gäng misslyckas han i för- Pi
en rollförteckning, som upptager fem¬
söket att ställa sig in hos Bernhardi. fü
ton doktorer och en kvinna, den sena¬
Denne vägrar att gä med pä nägon re¬ Vi
reien liten biroll i förstá akten — un¬
vision av rättegängen. Han vill vara i fé
dra pä om man beredde sig pä en tämli¬
fred, han gör inte i politiska konjunk- fe
gen härddragen teaterafton. Och dock
turer, han är vetenskapsmen och läka- m
blev det en av de intressantaste vi upp¬
re och vill arbeta för den lidande
levat pä mängen god dag. Visserligen
mänskligheten och inte för att göra re- 85.
fär det icke förnekas, att de fem akter¬
klam i partisyfte. Och därmed basta. ti.
na rent kvantitativt tangerade gränsen Som segrare stär han där i alla fall till
för vad man rär med pä en kväll. Där-/slut, och man har en känsla av, att var¬
till kommer, att denna komedi egentli-jken hans lömska kamrater inom institu¬
gen som bakgrund fordrar ett levandegtionen eller hans vedersakare pä andra
t#
intresse för dagens partistrider under och högre häll komma att rosa markna¬
den.
det politiska lapptäcke, som heter öster¬
k.
t-
I. Trikiska monarkien. Men om trots det¬
I hela den länga, men ytterst sällan al
längträdiga dialogen formligen sprakar te
e-ta ett stycke, säsom skedde i gär kväll,
lyckas rycka publiken med under tre
det av klatschar ät alla häll. Man är er
1-
länga timmar, mellanakterna oberäk¬
ibland böjd att tyeka det gür för längt st
med denna intellektuella knivkastning, te
nade, sä mäste det helt enkelt betrak¬
tas som en författartriumf av förstal som är vädlig, icke minst för författa- in
klassen — och även en triumf för detren själv. Denne har visserligen be- oc
agerande. Vi ha att konstatera bäda-handlat sina egna trosförvanter med la
dera.
de största sympatierna, men är icke tr
blind för deras fel. Naturligt fär den ke
Redan uppslaget till denna av skämt
omvände juden, här i en docents skepel- di
och allvar, av ironi, satir och äkta
se, sitta emellan, men ären de andra ki
Schnitzlorspiritualitet flödande kome. 1f# en och annan kittling mellan revbe- d:
di är överdädigt väl funnet och lika
nen. Värst ätgängna áro förstäs och kt
väl som konsekvent utnyttjat.
med rätta de bigotta hycklarna och
Professor Bernhardi, direktören för
konjunkturmaffarna, som fá pä pälsen
det enskilt subventinerade lasarettet
sä hären virvla i luften. Med frän¬
Elisabetinum har fütt ett egendomligt
skiljande av ätskilliga delar sofisteri p#
sjukdomsfall pä sin avdelning: en ung
och onödiga sottiser, kan man gott er- fi
kvinna, som är räddningslöst prisgiven
känna denna Schnitzierkomodi säsom 1.
ät döden inom nägra timmar, men som
en av de kvickaste och mest underhäl-t
det oaktat känner sig fullt frisk och
lande, som nägonsin gätt över en scen. n.
väntar att fä gä ut i det sprudlande li¬
Likaledes bör utförandet betecknas
vet, kanske med allvarligt uppsät att
som ett av de allra bästa i sitt slag. n.
lova detta värdigare och mindre lättfär¬
Hela Dramatiska tenterns stab av emi¬ e
digt än hittills. Emellertid ekickar ekö¬
nenta förmägor, äldre och yngre, gick 1
terskan efter pastor Reder för att den
i elden ocn presterade ott samspel, eom
dödsdömds enligt katolsk sed mä bikta
mäste avvinna äskädaren den mest ode¬
sig och undfä eista smörjelsen.
lade beundran. Det är icke möjligt att
Pastorn kommer, men stöter i mot¬
gá i detalj med alla de olika rollerna,
Itagningsrummet pa Bernhardi, som
sà intressant och givande detta än kun¬
Iförbjuder honom att störa den döendes