S S
25. PrBernhandi
box 31/1
Professor Bernhardi d
Dramatiska teatern.
Ett högintressant stycke och
en stor konstnärlig seger
:#
för teatern.
Om utrymme och tid j tillräcklig utsträckning
fode m.ig till buds, skulle det vara lockande
alt ät innehället och framställningen av detta
nya Schnitzlerprogram egna er ingäende utför¬
lighet, som molsvarade komedins ganska om¬
fattande dimensioner. Men under förhandenva¬
rande förhällanden mä jag nöja mig endast med
nägra antydningar samt sä gott först som sist
pä det varmaste rekommendera säväl besök à
teatern som en läsning av själva oroginalet el¬
ler ätminsione den pä svenska ulgivna översätt¬
ningen. I detta samband vill jag i dessa cen¬
surdebatterande tider icke undertycka den i mer
än eit arseende pikanta notisen om styckets
förbjudande av den österrikiska teatercensuren,
vilket är eit nytt karakteristiskt prov pá arten
av den intelligens, dördomsfrihet och oparlisk¬
hei, som oavsett landet är en oundviklig yrkes¬
sjukdom hos teatercensurerande myndigheter.
Pä en avdelning av Elisabetskliniken i Wien
Ar intagen en ung kvinna, som i följd av en
blodförgiftning, antagligen framkallad av foster¬
fördrivning, är räddningslöst förlorad. Men hon
belinner sig i en s. k. enfori, d. v. s. fastän vid
fullt medvetande, tror hon sig vara fullkomligt
frisk och väntar endast pä att hennes käraste
skall hämta henne med sig ut till livet och lyc.
kan. Pá egenmäktig kallelse av en världslig
men hysterisk siuksyster infinner sig en katolsk
pastor med dödssakramenten men denne förbju¬
des av avdelningens chef och anstaltens direktör
Bernhardi att slöra den döende i hennes sista
lyckliga stunder. Det är hans plikt som läkare
att, om intet annat stär d hans makt, älminstone
se till, abt hans palienter fä en sä lycklig död
som möjligt. Under läkarens och pastorns de¬
batt har sjuksköterskan skyndat underrätta den
döende om prästens ankomst, sinnesrörelsen vid
underrättelsens mollagande tar livet av den
sjuka. Sedan taga klerikalismen, den kollegiala
avunden och beräkningen, rasfördomen, Iyck¬
sökeriet och politiken hand om hela historien.
Det blir interpellation i riksdagen och rättsligt
förhör, och det hela vränges till att juden och
fritänkaren Bernhardi, som endast helt lätt rä¬
kat att vidröra präslens skuldra, blir för reli¬
gionsbrott pä falska vittnesmäl av en allt annat
än oparlisk domstol dömd till tvä mänaders
fängelse. När sista akten börjar, är han Ater¬
kommen frän fängelset. Han avvisar alla er¬
bjudanden om upprättelse och domens revision
etc., som undervisningsministern, vilken av po¬
###e% wolte tillefällt rättegäncen nu av andra
25. PrBernhandi
box 31/1
Professor Bernhardi d
Dramatiska teatern.
Ett högintressant stycke och
en stor konstnärlig seger
:#
för teatern.
Om utrymme och tid j tillräcklig utsträckning
fode m.ig till buds, skulle det vara lockande
alt ät innehället och framställningen av detta
nya Schnitzlerprogram egna er ingäende utför¬
lighet, som molsvarade komedins ganska om¬
fattande dimensioner. Men under förhandenva¬
rande förhällanden mä jag nöja mig endast med
nägra antydningar samt sä gott först som sist
pä det varmaste rekommendera säväl besök à
teatern som en läsning av själva oroginalet el¬
ler ätminsione den pä svenska ulgivna översätt¬
ningen. I detta samband vill jag i dessa cen¬
surdebatterande tider icke undertycka den i mer
än eit arseende pikanta notisen om styckets
förbjudande av den österrikiska teatercensuren,
vilket är eit nytt karakteristiskt prov pá arten
av den intelligens, dördomsfrihet och oparlisk¬
hei, som oavsett landet är en oundviklig yrkes¬
sjukdom hos teatercensurerande myndigheter.
Pä en avdelning av Elisabetskliniken i Wien
Ar intagen en ung kvinna, som i följd av en
blodförgiftning, antagligen framkallad av foster¬
fördrivning, är räddningslöst förlorad. Men hon
belinner sig i en s. k. enfori, d. v. s. fastän vid
fullt medvetande, tror hon sig vara fullkomligt
frisk och väntar endast pä att hennes käraste
skall hämta henne med sig ut till livet och lyc.
kan. Pá egenmäktig kallelse av en världslig
men hysterisk siuksyster infinner sig en katolsk
pastor med dödssakramenten men denne förbju¬
des av avdelningens chef och anstaltens direktör
Bernhardi att slöra den döende i hennes sista
lyckliga stunder. Det är hans plikt som läkare
att, om intet annat stär d hans makt, älminstone
se till, abt hans palienter fä en sä lycklig död
som möjligt. Under läkarens och pastorns de¬
batt har sjuksköterskan skyndat underrätta den
döende om prästens ankomst, sinnesrörelsen vid
underrättelsens mollagande tar livet av den
sjuka. Sedan taga klerikalismen, den kollegiala
avunden och beräkningen, rasfördomen, Iyck¬
sökeriet och politiken hand om hela historien.
Det blir interpellation i riksdagen och rättsligt
förhör, och det hela vränges till att juden och
fritänkaren Bernhardi, som endast helt lätt rä¬
kat att vidröra präslens skuldra, blir för reli¬
gionsbrott pä falska vittnesmäl av en allt annat
än oparlisk domstol dömd till tvä mänaders
fängelse. När sista akten börjar, är han Ater¬
kommen frän fängelset. Han avvisar alla er¬
bjudanden om upprättelse och domens revision
etc., som undervisningsministern, vilken av po¬
###e% wolte tillefällt rättegäncen nu av andra