1t
box 31/1
25. Professe Bernhand
991
9
Schnitzlers' Professor Bernhardi’ pa Dramatiskateater
Persgerernmngegennnsghen¬
grseheenen
R
8
1
S
Meihenesche
S
00
8305
Mee etesele
Ge
8450
945
à
805
Meeiehtestsher
Mie eeriteg
Msit rer
W
Mresesescheshe
1
Meeene
G
122
S
See
2
IVAN
HEDKVIST
AUGUST
ELINDBERG
ANDERS
DE WAHL
P
Se
E
Sn
Arthur Schnitzlers senaste arbete, Ihans karaktärsegendomligheter ut-Tnens representanter till dramats star-företrädare i herrar Personnes och Lan
femaktskomedien Professor Bern-Tvecklar sig dramats handling. Ett för-Ihast verkande ögonblick. Hr Lindberg berts gestalter.
hardi“, som 1 gär hade sin premiär pälslag en med det klerikala partiet för¬
hade av den gamle vetenskapsmannen
Appläderna vid femte aktens slut bi
Dramatiska teatern, är närmast enlbunden kollega, professor Ebenwald,
Cyprians roll format en fast och stil¬
vo flyktigare än man kunde väntat, äv
politisk satir, byggd pä den för Os-gör honom, att förbigä en judisk sö-
full figur. Hr Palme fick en appläd
dä man tar tidens snabba flykt m
terrike karaktäristiska motsättningen kande till en assistentbefattning och i för öppen ridá för sitt temperament¬
stängningstimmen i betraktande. Mäntr
mellan det antisemitiskt katolska par¬
stället föreslä en annan, mindre me¬
om inte det faktum att slutreplike
fulla försvar i tredje akten för pro¬
tiet och det liberala. Nägon egentlig
riterad, varigenom rik: dagsinterpella¬
stämplar hjälten, professor Bernhard
fessor Bernhardi. Hr Personne hade
aktualitet för svensk publik har icke
tionen eventuellt skulle kunna inhibe¬
som ’ett stort nöt' hade sin andel?
frän början nägot chargerat sin roll
själva konflikten i pjäsen, dä värt
ras, avvisar han med indignation. Kul¬
publiken, även premjärpubliken tyck
som professor Ebenwald, men höjde
lands politik icke är betungad vare sigtusministern, professor Flint, en äre¬
bestämt illa vara attise den hjälte de
sin framställning i tredje akten.
med nägon klerikalism eller nägon ju-girig och hal politiker, lovar att
givit sina sympatier och önskat allt go
Hr Ivan Nilsson hade av professor Lö¬
defräga. Men stycket har eljest bäde bistä honom, börjar ocksä sitt tal i
ifem akter begyekiad till allra sist. 0
som konstverk och som österrikisk kul¬
wenstein pä fri hand gjort en pittoresk
den delar nog inte alls författarens up
riksdagen med ett varmt försvar, men
turskildring ocksa
##ch underhällande figur, som kanske
höft filosofiska blick.
11 n sen diet mtdenten fartiebs styr¬
Det kan stundom — som 1 den senast
ka och utsättes för dess hänfulla ar¬
Vid *Vildandens“ senaste repris 1
blott framträdde nägot utom rollens
pä Intima teatern givna pjäsen In¬
brott, faller han av och utlovar en un¬
Dramaten hördes tvä damer uttala so
begränsade ram. Bland övriga upp¬
termezzo' — läda nägot artificiellt
dersökning.
sin uppfattning att 'den pjäsen kom
trädande mä nämnas hrr Lambert, No¬
vid Schnitzlers rent erotiska dramer,
mer aldrig att gä“. Nägon liknand
Professor Bernhardis medicinska
rée, Johannison, Gösta Hillberg och
trots all fyndighet och erotisk virtuo¬
profetia kunde ätminstone underteckna
krets avspeglar inom sin trüngre sfär
Browallius.
sitet, som här utvecklas är ämnet för
inte uppsnappa i gür bland publiken.
de politiskn partiernas strid och ställ¬
Professor Bernhardi'' torde vara
honom icke outtömligt. IProfessor
Lätom oss därför hoppas att premiär
ning. I tredje akten har direktionen
Schnitzlers hittills mest betydande dra¬
Bernhardi' finns icke ett spär av ero¬
publikens hälning var utslagsgivande
för Bernhardis klinik ett stormigt sam¬
ma. Den förtjänar att ses.
utt vi sà smäningom fü frukten av det
tik och den enda kvinnliga uppträdan¬
manträde. Professorerna Ebenwald
J. L.
ta läkardramas framgäng inom vär ege
de ür en sjukskôterska. Men i stäl¬
och Filitz representera det klerikala
dramatik i ett svenskt original, t. e
let äger detta drama, som vör sig med
partiet, Cyprian, Pflugfelder och Lö¬
Serafimerlasarettet“, drama i fem al
handgripliga maktfaktorer och sam¬
Mellanakt.
wenstein det upplysta frisinnet pä
ter ar Nils Erdmann.
mansatta prohlem, en fast verklighets¬
Bernhardis sida och slutligen d:r
Alla premiärer ha sin ofóränderliga
Devinez.
basis och utmärker sig för en logisk
Schreimann, den omvände och ka¬
stamtrupp, men för övrigt växlar publi¬
och otvungen gestaltning.
Traktärslose juden, som antagit na¬
kens karaktär ganska väsentligt alltef¬
Schnitzler, som själv varit läkare. Itional-tyska maner vändler sig mot##ter teaterns rang och framter ablt del
box 31/1
25. Professe Bernhand
991
9
Schnitzlers' Professor Bernhardi’ pa Dramatiskateater
Persgerernmngegennnsghen¬
grseheenen
R
8
1
S
Meihenesche
S
00
8305
Mee etesele
Ge
8450
945
à
805
Meeiehtestsher
Mie eeriteg
Msit rer
W
Mresesescheshe
1
Meeene
G
122
S
See
2
IVAN
HEDKVIST
AUGUST
ELINDBERG
ANDERS
DE WAHL
P
Se
E
Sn
Arthur Schnitzlers senaste arbete, Ihans karaktärsegendomligheter ut-Tnens representanter till dramats star-företrädare i herrar Personnes och Lan
femaktskomedien Professor Bern-Tvecklar sig dramats handling. Ett för-Ihast verkande ögonblick. Hr Lindberg berts gestalter.
hardi“, som 1 gär hade sin premiär pälslag en med det klerikala partiet för¬
hade av den gamle vetenskapsmannen
Appläderna vid femte aktens slut bi
Dramatiska teatern, är närmast enlbunden kollega, professor Ebenwald,
Cyprians roll format en fast och stil¬
vo flyktigare än man kunde väntat, äv
politisk satir, byggd pä den för Os-gör honom, att förbigä en judisk sö-
full figur. Hr Palme fick en appläd
dä man tar tidens snabba flykt m
terrike karaktäristiska motsättningen kande till en assistentbefattning och i för öppen ridá för sitt temperament¬
stängningstimmen i betraktande. Mäntr
mellan det antisemitiskt katolska par¬
stället föreslä en annan, mindre me¬
om inte det faktum att slutreplike
fulla försvar i tredje akten för pro¬
tiet och det liberala. Nägon egentlig
riterad, varigenom rik: dagsinterpella¬
stämplar hjälten, professor Bernhard
fessor Bernhardi. Hr Personne hade
aktualitet för svensk publik har icke
tionen eventuellt skulle kunna inhibe¬
som ’ett stort nöt' hade sin andel?
frän början nägot chargerat sin roll
själva konflikten i pjäsen, dä värt
ras, avvisar han med indignation. Kul¬
publiken, även premjärpubliken tyck
som professor Ebenwald, men höjde
lands politik icke är betungad vare sigtusministern, professor Flint, en äre¬
bestämt illa vara attise den hjälte de
sin framställning i tredje akten.
med nägon klerikalism eller nägon ju-girig och hal politiker, lovar att
givit sina sympatier och önskat allt go
Hr Ivan Nilsson hade av professor Lö¬
defräga. Men stycket har eljest bäde bistä honom, börjar ocksä sitt tal i
ifem akter begyekiad till allra sist. 0
som konstverk och som österrikisk kul¬
wenstein pä fri hand gjort en pittoresk
den delar nog inte alls författarens up
riksdagen med ett varmt försvar, men
turskildring ocksa
##ch underhällande figur, som kanske
höft filosofiska blick.
11 n sen diet mtdenten fartiebs styr¬
Det kan stundom — som 1 den senast
ka och utsättes för dess hänfulla ar¬
Vid *Vildandens“ senaste repris 1
blott framträdde nägot utom rollens
pä Intima teatern givna pjäsen In¬
brott, faller han av och utlovar en un¬
Dramaten hördes tvä damer uttala so
begränsade ram. Bland övriga upp¬
termezzo' — läda nägot artificiellt
dersökning.
sin uppfattning att 'den pjäsen kom
trädande mä nämnas hrr Lambert, No¬
vid Schnitzlers rent erotiska dramer,
mer aldrig att gä“. Nägon liknand
Professor Bernhardis medicinska
rée, Johannison, Gösta Hillberg och
trots all fyndighet och erotisk virtuo¬
profetia kunde ätminstone underteckna
krets avspeglar inom sin trüngre sfär
Browallius.
sitet, som här utvecklas är ämnet för
inte uppsnappa i gür bland publiken.
de politiskn partiernas strid och ställ¬
Professor Bernhardi'' torde vara
honom icke outtömligt. IProfessor
Lätom oss därför hoppas att premiär
ning. I tredje akten har direktionen
Schnitzlers hittills mest betydande dra¬
Bernhardi' finns icke ett spär av ero¬
publikens hälning var utslagsgivande
för Bernhardis klinik ett stormigt sam¬
ma. Den förtjänar att ses.
utt vi sà smäningom fü frukten av det
tik och den enda kvinnliga uppträdan¬
manträde. Professorerna Ebenwald
J. L.
ta läkardramas framgäng inom vär ege
de ür en sjukskôterska. Men i stäl¬
och Filitz representera det klerikala
dramatik i ett svenskt original, t. e
let äger detta drama, som vör sig med
partiet, Cyprian, Pflugfelder och Lö¬
Serafimerlasarettet“, drama i fem al
handgripliga maktfaktorer och sam¬
Mellanakt.
wenstein det upplysta frisinnet pä
ter ar Nils Erdmann.
mansatta prohlem, en fast verklighets¬
Bernhardis sida och slutligen d:r
Alla premiärer ha sin ofóränderliga
Devinez.
basis och utmärker sig för en logisk
Schreimann, den omvände och ka¬
stamtrupp, men för övrigt växlar publi¬
och otvungen gestaltning.
Traktärslose juden, som antagit na¬
kens karaktär ganska väsentligt alltef¬
Schnitzler, som själv varit läkare. Itional-tyska maner vändler sig mot##ter teaterns rang och framter ablt del