Arthur Schnitsler. Arthur Schnitsler.
Arthur Schnitzler avled i Wien vid Arthur Schnitzler avled i Wien vid
7-tiden pä onsdagsaftonen. Dä förfat- 7-tiden pä onsdagsaftonen. Dä förfat-
taren på eftermiddagen ätervände frän taren på eftermiddagen ätervände frän
en promenad drabbades han av slag en promenad drabbades han av slag
anfall och avled utan att ha återfått anfall och avled utan att ha återfått
medvetandet. Schnitzler skulle i maj medvetandet. Schnitzler skulle i maj
nästa år ha blivit 70 år gammal. nästa år ha blivit 70 år gammal.
Det är med Arthur Schnitzler en av Det är med Arthur Schnitzler en av
de mest kända, habilaste och meszpe¬ de mest kända, habilaste och meszpe¬
lade dramatiska författarna i Europa lade dramatiska författarna i Europa
miljö. Den dramatiska form, som han miljö. Den dramatiska form, som han
som går bort. Han dör vid hög älder som går bort. Han dör vid hög älder
med Anatol lancerade, begagnade med Anatol lancerade, begagnade
och under de senare ären är det oss och under de senare ären är det oss
Schnitzler sedermera gärna, bl. a. i Schnitzler sedermera gärna, bl. a. i
icke bekant att hans penna avsatt nä icke bekant att hans penna avsatt nä
den mera djupgäende analysen av ero- den mera djupgäende analysen av ero-
gra nya betydande alster. Icke heller gra nya betydande alster. Icke heller
tiska frågor som hette »Reigen» och tiska frågor som hette »Reigen» och
ha ans tidigare pjäser spelats sä mye ha ans tidigare pjäser spelats sä mye
länge var förbjuden av censuren. Utan länge var förbjuden av censuren. Utan
ket efter kriget som förut. Detta sam¬ ket efter kriget som förut. Detta sam¬
manhänger otvivelaktigt med arten av tvivel har Schnitzler genom denna skä- manhänger otvivelaktigt med arten av tvivel har Schnitzler genom denna skä-
de problem, med vilka Schnitzler rör espelsform, som ligger den dialogise- de problem, med vilka Schnitzler rör espelsform, som ligger den dialogise-
rade novellen nära, bidragit till att ut¬ rade novellen nära, bidragit till att ut¬
sig. Det är fullkomligt oriktigt att be sig. Det är fullkomligt oriktigt att be
teckna hans konst som estetiserande, veckla den enuropeiska dramatikens teckna hans konst som estetiserande, veckla den enuropeiska dramatikens
teknik mot de friare former, som präg¬ teknik mot de friare former, som präg¬
men den rör sig däremot gärna med men den rör sig däremot gärna med
lat den under åren efter världskriget. lat den under åren efter världskriget.
estetikens problem och huvudgestalter estetikens problem och huvudgestalter
Schnitzler kunde emellertid äve Schnitzler kunde emellertid äve
na i hans skädespel äro estetiska ellei na i hans skädespel äro estetiska ellei
erotiska livenjutare. Schnitzler ser på komponera ett skädespel mera i klas- erotiska livenjutare. Schnitzler ser på komponera ett skädespel mera i klas-
dem med skeptikerns och satirikerns, sisk stil, sásom exempelvis » Dr. Bern¬ dem med skeptikerns och satirikerns, sisk stil, sásom exempelvis » Dr. Bern¬
ögon, men han kommer sällan ut ur hardi», ett verk som för övrigt hade ögon, men han kommer sällan ut ur hardi», ett verk som för övrigt hade
denna in idualistiska problemställ denna in idualistiska problemställ
uteslutande manliga roller och hämta- uteslutande manliga roller och hämta-
ning. ning.
de sitt motiv i läkarvärlden. de sitt motiv i läkarvärlden.
Denna bundenhet präglar även hos Denna bundenhet präglar även hos
P’å senare tiden ätergick Schnitzler P’å senare tiden ätergick Schnitzler
Schnitzler valet av miljö. Med oför Schnitzler valet av miljö. Med oför
till novellen och från dessa âr minnes till novellen och från dessa âr minnes
liknelig virtuositet förstär han i vissa man särskilt den ypperliga behandlin- liknelig virtuositet förstär han i vissa man särskilt den ypperliga behandlin-
av sina komedier att teckna teaterns gen av Don-Juan-motivet i » Casanovas av sina komedier att teckna teaterns gen av Don-Juan-motivet i » Casanovas
och konstens värld, där gränserna mel och konstens värld, där gränserna mel
äterkomst»», en uppgörelse med sin¬ äterkomst»», en uppgörelse med sin¬
lan konstnärligt skapande och verk- lan konstnärligt skapande och verk-
neslivet som självändamäl. neslivet som självändamäl.
lighetslivet utplånas. Hit höra »Den lighetslivet utplånas. Hit höra »Den
Schnitzler ägde i sin författargär- Schnitzler ägde i sin författargär-
stora scenen» — som i Sverge gav An stora scenen» — som i Sverge gav An
ning mycket av det typiskt wienska, ning mycket av det typiskt wienska,
ders de Wahl en glansroll — » Littera ders de Wahl en glansroll — » Littera
en hög litterär kultur, en mänsklig en hög litterär kultur, en mänsklig
tur» m. fl. Hans första verk — var- tur» m. fl. Hans första verk — var-
blick på livet och ett drag av svårmo- blick på livet och ett drag av svårmo-
med han, efter att som fadern ha ut med han, efter att som fadern ha ut
digt allvar även då hans penna var som digt allvar även då hans penna var som
bildat sig till läkare, på allvar slog ige bildat sig till läkare, på allvar slog ige
mest lekande mest lekande
nom — var »Anatol», ett knippe nom — var »Anatol», ett knippe
scener kring ett erotiskt motiv. Här scener kring ett erotiskt motiv. Här
framträdde Schnitzler som wienaren, framträdde Schnitzler som wienaren,
expressangare expressangare
Vita Stjärn-Linjens Vita Stjärn-Linjens
en mästerlig skildrare av den gamla en mästerlig skildrare av den gamla
»Majestie» anlände till Newyork den 20 »Majestie» anlände till Newyork den 20
kejearstadens lätta och levnadsglada dennes kl. S f. m. Allt väl. kejearstadens lätta och levnadsglada dennes kl. S f. m. Allt väl.
Arthur Schnitzler avled i Wien vid Arthur Schnitzler avled i Wien vid
7-tiden pä onsdagsaftonen. Dä förfat- 7-tiden pä onsdagsaftonen. Dä förfat-
taren på eftermiddagen ätervände frän taren på eftermiddagen ätervände frän
en promenad drabbades han av slag en promenad drabbades han av slag
anfall och avled utan att ha återfått anfall och avled utan att ha återfått
medvetandet. Schnitzler skulle i maj medvetandet. Schnitzler skulle i maj
nästa år ha blivit 70 år gammal. nästa år ha blivit 70 år gammal.
Det är med Arthur Schnitzler en av Det är med Arthur Schnitzler en av
de mest kända, habilaste och meszpe¬ de mest kända, habilaste och meszpe¬
lade dramatiska författarna i Europa lade dramatiska författarna i Europa
miljö. Den dramatiska form, som han miljö. Den dramatiska form, som han
som går bort. Han dör vid hög älder som går bort. Han dör vid hög älder
med Anatol lancerade, begagnade med Anatol lancerade, begagnade
och under de senare ären är det oss och under de senare ären är det oss
Schnitzler sedermera gärna, bl. a. i Schnitzler sedermera gärna, bl. a. i
icke bekant att hans penna avsatt nä icke bekant att hans penna avsatt nä
den mera djupgäende analysen av ero- den mera djupgäende analysen av ero-
gra nya betydande alster. Icke heller gra nya betydande alster. Icke heller
tiska frågor som hette »Reigen» och tiska frågor som hette »Reigen» och
ha ans tidigare pjäser spelats sä mye ha ans tidigare pjäser spelats sä mye
länge var förbjuden av censuren. Utan länge var förbjuden av censuren. Utan
ket efter kriget som förut. Detta sam¬ ket efter kriget som förut. Detta sam¬
manhänger otvivelaktigt med arten av tvivel har Schnitzler genom denna skä- manhänger otvivelaktigt med arten av tvivel har Schnitzler genom denna skä-
de problem, med vilka Schnitzler rör espelsform, som ligger den dialogise- de problem, med vilka Schnitzler rör espelsform, som ligger den dialogise-
rade novellen nära, bidragit till att ut¬ rade novellen nära, bidragit till att ut¬
sig. Det är fullkomligt oriktigt att be sig. Det är fullkomligt oriktigt att be
teckna hans konst som estetiserande, veckla den enuropeiska dramatikens teckna hans konst som estetiserande, veckla den enuropeiska dramatikens
teknik mot de friare former, som präg¬ teknik mot de friare former, som präg¬
men den rör sig däremot gärna med men den rör sig däremot gärna med
lat den under åren efter världskriget. lat den under åren efter världskriget.
estetikens problem och huvudgestalter estetikens problem och huvudgestalter
Schnitzler kunde emellertid äve Schnitzler kunde emellertid äve
na i hans skädespel äro estetiska ellei na i hans skädespel äro estetiska ellei
erotiska livenjutare. Schnitzler ser på komponera ett skädespel mera i klas- erotiska livenjutare. Schnitzler ser på komponera ett skädespel mera i klas-
dem med skeptikerns och satirikerns, sisk stil, sásom exempelvis » Dr. Bern¬ dem med skeptikerns och satirikerns, sisk stil, sásom exempelvis » Dr. Bern¬
ögon, men han kommer sällan ut ur hardi», ett verk som för övrigt hade ögon, men han kommer sällan ut ur hardi», ett verk som för övrigt hade
denna in idualistiska problemställ denna in idualistiska problemställ
uteslutande manliga roller och hämta- uteslutande manliga roller och hämta-
ning. ning.
de sitt motiv i läkarvärlden. de sitt motiv i läkarvärlden.
Denna bundenhet präglar även hos Denna bundenhet präglar även hos
P’å senare tiden ätergick Schnitzler P’å senare tiden ätergick Schnitzler
Schnitzler valet av miljö. Med oför Schnitzler valet av miljö. Med oför
till novellen och från dessa âr minnes till novellen och från dessa âr minnes
liknelig virtuositet förstär han i vissa man särskilt den ypperliga behandlin- liknelig virtuositet förstär han i vissa man särskilt den ypperliga behandlin-
av sina komedier att teckna teaterns gen av Don-Juan-motivet i » Casanovas av sina komedier att teckna teaterns gen av Don-Juan-motivet i » Casanovas
och konstens värld, där gränserna mel och konstens värld, där gränserna mel
äterkomst»», en uppgörelse med sin¬ äterkomst»», en uppgörelse med sin¬
lan konstnärligt skapande och verk- lan konstnärligt skapande och verk-
neslivet som självändamäl. neslivet som självändamäl.
lighetslivet utplånas. Hit höra »Den lighetslivet utplånas. Hit höra »Den
Schnitzler ägde i sin författargär- Schnitzler ägde i sin författargär-
stora scenen» — som i Sverge gav An stora scenen» — som i Sverge gav An
ning mycket av det typiskt wienska, ning mycket av det typiskt wienska,
ders de Wahl en glansroll — » Littera ders de Wahl en glansroll — » Littera
en hög litterär kultur, en mänsklig en hög litterär kultur, en mänsklig
tur» m. fl. Hans första verk — var- tur» m. fl. Hans första verk — var-
blick på livet och ett drag av svårmo- blick på livet och ett drag av svårmo-
med han, efter att som fadern ha ut med han, efter att som fadern ha ut
digt allvar även då hans penna var som digt allvar även då hans penna var som
bildat sig till läkare, på allvar slog ige bildat sig till läkare, på allvar slog ige
mest lekande mest lekande
nom — var »Anatol», ett knippe nom — var »Anatol», ett knippe
scener kring ett erotiskt motiv. Här scener kring ett erotiskt motiv. Här
framträdde Schnitzler som wienaren, framträdde Schnitzler som wienaren,
expressangare expressangare
Vita Stjärn-Linjens Vita Stjärn-Linjens
en mästerlig skildrare av den gamla en mästerlig skildrare av den gamla
»Majestie» anlände till Newyork den 20 »Majestie» anlände till Newyork den 20
kejearstadens lätta och levnadsglada dennes kl. S f. m. Allt väl. kejearstadens lätta och levnadsglada dennes kl. S f. m. Allt väl.